Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Därför säger 54-åringen att han inte minns

Det är klart han minns.
Men 54-åringen säger att han inte gör det, i ett försök att värja sig från händelsen.
Det menar Ulf Åsgård, psykiatriker.
– Den här typen av dåd ser man i krigszoner. Men sällan i en by i Dalarna, säger han.

Annons

I morgon fortsätter rättegången mot 54-åringen från Sundborn som misstänks ha slagit ner och satt eld på sin före detta sambo.

Ett dåd som skedde framför deras gemensamma barn.

Mannen har varken erkänt eller förnekat gärningen.

Han säger att han inte minns.

Det tror inte Ulf Åsgård, psykiatriker, är sant.

– Man kan säga så här, har man druckit mycket sprit kan det hända att man glömmer delar av förloppet.

– Men är man nykter när man utför handlingen så minns man vad man har gjort. I det här tror jag att mannen minns varje detalj, säger han.

54-åringen är inte ensam om att hävda minneslucka efter ett grovt våldsbrott.

Det gör många misstänkta gärningsmän.

– Det är ett sätt att värja sig, ett sätt att försöka komma ifrån händelsen, säger Ulf Åsgård.

Han jämför Sundbornsfallet med händelser i krigszoner, där människor på grund av egen frustration och upplevda hemskheter, förmår sig att bete sig grymt mot andra.

– Men sådant händer sällan i en by i Dalarna.

– Och när det gör det, avslöjar det en del om den relation som det här paret haft, säger Ulf Åsgård.

Enligt psykiatrikern ligger ett strakt hat bakom de flesta grova våldsbrott.

Men det är inte alla som klarar att begå dem.

– Alla människor kan försvara sig och gå långt i det. Men det är få som utan skäl går till attack mot andra med grova medel.

– Jag skulle påstå att det rentav är ovanligt, säger Ulf Åsgård.

I Sverige inträffar ett par hundra fall per år, där människor utövar grovt våld mot en annan person.

I fallet Sundborn menar Åsgård att det kan finnas en patologisk svartsjuka med i bilden.

Ingen vet vad som händer i hjärnan vid gärningstillfället hos en person som begår ett grovt våldsbrott.

Men det finns studier av grova våldsbrottslingars hjärnor i förhållande till andra människors.

– Man kan se att det finns skillnader i blodflöden i olika delar av hjärnan, säger Åsgård.

Han berättar också att det ses skillnader i överföringsmekanismen av substanser från en cell till en annan. När dessa substanser bryts ner, så är det möjligt att studera dem i vätskan i ryggmärgskanalen.

– I vätskan kan man även se vilka som tar livet av sig med våldsamma och mindre våldsamma metoder. Alltså att slänga sig framför tåget eller ta en dödlig dos piller.

Likartade skillnader kan alltså ses i ryggmärgsvätskan hos grova våldsbrottslingar.

– Men vad det beror på och om det är behandlingsbart är högst osäkert, säger Ulf Åsgård.

Den som är kapabel att begå ett grovt våldsbrott, sänder den några varningssignaler?

– Ja, alltså, i ett äktenskap är kontrollbehov en varningssignal. Ringer partnern ständigt? Pågår en ständig jakt på tecken att hon varit otrogen?

– För mycket drickande är en annan signal. Nästan alla sådana här brott föregås av sprit och misshandel.

– Det är sällan det dödliga våldet är debuten, säger Ulf Åsgård.

Kvinnan i Sundborn överlevde.

Och hon säger att det var första gången mannen utsatte henne för fysiskt våld.

Ulf Åsgård säger att fallet är ovanligt, våldet sällsynt.

– Det är inte många svartsjuka män som går så här långt.

– Att antända någon och sedan hindra personen från att rädda sig är en grymhet utan like.

– Det inser naturligtvis den här mannen och han skäms för det. Det är därför han säger att han inte minns, säger Ulf Åsgård.