Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yngve Svedlund

De personliga julkorten brukade komma i tid. Signerade teckningar med humor och värme som alltid påminde om den mångåriga vänskapen.
Nu till jul uteblir de för vännen och konstnären Yngve Svedlund har lagt ifrån sig ritstiftet och skissblocket för gott.

Annons

Vi kom varandra riktigt nära när han ställde ut hos oss i mitten av 1990-talet. Det var sommar när livskamraten Eivor och han fick lämna förortslägenheten i Stockholm, packa den gamla Saaben full och åka till det lilla rödmålade sommartorpet i Klockarnäs.

Det var till Enviken han och hans mamma kom när Yngve var helt liten. Senare kom gedigen konstutbildning och berömmelse men sina rötter i de här trakterna glömde han inte. Hans ömma skisser och teckningar från det gamla jordbrukslandskapet blev något av hans signum.

Som motiv älskade han gamla slåttermaskiner och den hästdragna plogen fick stanna i fåran.

Bysmeden och fiolspelmannen Bergs-Viktors vingliga färd på cykel iförd maskostym med fiollådan på sned på packhållaren på väg till kryckeståt och som vanligt i sista minuten, var  motiv som mycket gärna fångades av Yngve Svedlund.

Vi kände till hans böjelse för bortglömd dåtid och hittade en gammal gårdssmedja, halvt nersjunken i jorden och med delvis raserad skorsten. Jodå, den föll honom i smaken men inte exteriört. Han lyckades ta sig in genom den låga dörren och där fångade han gamla cykelramar, hoptryckta kräftburar, rostiga hinkar och pottor och diverse bråte på sitt block. In genom det spröjsade låga fönstret letade sig solen och delbelyste spindelnät och hela härligheten - och gissa om Yngve mådde.

Vi imponerades av hans ständiga optimism och ogrumlade hunger på framtiden. Åren som läggs på hög och oftast påverkar oss andra verkade gå honom spårlöst förbi. När vi träffades hade han alltid något nytt på gång. Men det är över nu och han glöms inte. Han lever vidare i varmt minne och mångfalden av konstnärliga efterlämningar.

Brith och Lars-Erik Larzon

Mer läsning

Annons