Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inlandsbana - för 350 miljoner kronor?

/
  • Inom någon månad ska förstudien om samhällsnyttan av att rusta upp södra delen av Inlandsbanan vara klar.

Inom någon månad ska en förstudie om att ta nedre delen av inlandsbanan i bruk presenteras.
– Syftet är att ta reda på samhällsnyttan med ett sådant projekt, för industrin, skogsnäringen och för transportnäringen, säger Gunnar Magnusson.
Han tror att det behövs cirka 350 miljoner kronor för en rust av banan.

Annons

Det var under förra året som tankarna väcktes på att åter använda den södra delen av inlandsbanan, från Mora till Kristinehamn. Detta efter att banan i norr kommit till användning efter en olycka på stambanan.

– Då kördes material till Ssab i Borlänge på inlandsbanan på tåg som var över en kilometer långa och det visade sig fungera alldeles utmärkt, betonar Gunnar Magnusson, ledamot i styrelsen för inlandsbanan.

För en handfull år sedan gjordes en undersökning om hur mycket det skulle kosta att rusta upp banan från Mora och söderut, till en nivå som industrispår.

– Då var det kostnadsberäknat till 272 miljoner kronor och i dag tror jag att det behövs cirka 350 miljoner kronor för att göra samma jobb, säger Magnusson.

Det som enligt Magnusson behöver göras är att all slipers byts ut och att det görs vissa förstärkningar i bärlagret.

– Själva rälsen byttes strax innan banan las ner, så på vissa avsnitt är det helt ny räls och ska vad jag förstår vara så kallad 20-tonsräls, vilket ska vara förhållandevis modernt, säger Magnusson.

Förutom att byta slipers ska det även sättas upp skyltar och signaler, men Magnusson tror att kablarna ligger kvar i backen och kanske går att använda igen.

– Eftersom det handlar om ett industrispår med en hastighetsbegränsning på 40 km/h så är det lite lägre krav på hela anläggningen, skulle vi köra fortare skulle kostnaderna öka kraftigt, uppger Magnusson.

En av de funktioner som banan skulle kunna få är att köra tomvagnar norrut för att sedan lastas och köras söderut på de snabbare spåren.

– I dag får tomvagnarna konkurrera om utrymmet på de snabbare spåren och det är ju egentligen ganska onödigt, summerar Magnusson.

Mer läsning

Annons