Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Älgjägare räknar lavskrikor- en lite osäker ökning

Hösten 1997 kunde älgjägarna i Vansbro kommun rapportera in 62 lavskrikor på 22 ställen till Fågelklubben Vingarna.
Tolv år senare inrapporterades åtta fåglar från tre ställen.
Under årets älgjakt rapporterades 18 lavskrikor från fem olika ställen.

Annons

På vintern är lavskrikan känd för att snabbt leta upp  eldplatser där jägare eller skogsarbetare  brukar äta och de tar gärna en smakbit av matsäcken.

- Det finns förstås ett stort mörkertal. Nu kan vi ändå notera en ökning från 2009 samtidigt som det skett en stor minskning från första året då vi bad jägarna om hjälp att räkna lavskrikor, säger Jan-Olof Granberg från Fågelklubben Vingarna.

Vid årets inventering kunde älgjägarna rapportera in  om att de sett sammanlagt 18 lavskrikor.

Den färgstarka, orädda fågeln kom ofta på besök hos jägare och skogsarbetare som gjort upp eld i skogen. Det är även skälet till att fågelklubben även i höst valt att be om hjälp av älgjägare. Varför fågeln gärna söker sig till eldar i skogen och inte visar någon större rädsla för månniskor, kan man bara gissa sig till. Fram till någon gång under 1960-talet fanns det relativt gott om lavskrikor runt om i skogarna i Västerdalarna. Ännnu lägre tillbaka i tiden finns det forskning som talar för att det fanns rikligt med lavskrikor i våra svenska skogar. En förklaring till att lavskrikan minskat i skogarna runt om i Västerdalarna , kan förstås förklaras med det moderna skogsbruket.

- Det finns ändå rapporter som talar för att antalet lavskrikor ökat i landet, säger Jan-Olof Granberg.

Vid inventeringen under årets älgjakt i Vansbro kommun rapporterade jägarna in två lavskrikor i Nybofjäll, Fagerberget (6), Snorberget (6), Högberget (2) och Holkberget (2).

Fakta:

Lavskrikan tillhör familjen kråkfåglar.

Den blir cirka 28 cm lång och är gråbrun med varmt rostbruna partier på vingarna, de yttre stjärtpennorna och övergumpen. Huvudet är mörkare brunt och näbben kort.

Fågeln är nyfiken och orädd. Den lever i barrskogar, i Sverige norrut från mellersta Värmland, vidare österut genom tajgabältet i norra Asien till Manchuriet.

Den är allätare och lägger inför vintern upp förråd bland lavar i träd och i barksprickor. Arten är Norrbottens landskapsdjur.

Källa: NATIONALENCYKLOPEDIN

Mer läsning

Annons