Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

1 000 år av fimpade nyårslöften

Vi ska sluta röka, börja motionera och bli sundare.
Men varför ger vi oss själva det löftet just på nyårsafton?
– Det handlar om symbolen att nu, nu ska det hända något nytt, säger psykologen Anna Karlstedt.

Annons

Efter julens alla frestelser blir nyårsafton ett avstamp för botgöringen. Cigaretten ska fimpas, kröken ska spolas och joggingturerna ska bli mer frekvent utförda.

Att använda det nya årets intåg som en anledning till bättring är inget nytt.

– I vår kultur har det här funnits sedan romarriket. Till Sverige kom det genom kristendomen för ungefär 1 000 år sedan, säger Viktor Aldrin, teologie doktor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Människan har alltid kämpat med sina laster och sökt efter tillfällen att ändra sitt beteende.

– Människan är besatt av övergångsriter. Behovet av att gå in i något nytt och lämna det gamla, det har alltid funnits. Man får en sorts förlåtelse, säger Viktor Aldrin.

Men enligt Anna Karlstedt, legitimerad psykolog, är det liten chans att cigaretten verkligen förblir fimpad.

– Enligt en brittisk studie är det bara tio procent av nyårslöftena som hålls. Många sätter igång efter nyårsafton, men sedan ser det tomt ut på gymmen i mars, säger hon.

(TT)

Mer läsning

Annons