Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Krittära har vurti skröpptoku"

/
  • Uno Jansson har bott i Gunnars i 80 år och han har genom åren samlat på sig många ord och uttryck som i dag nästan inte används alls.
  • Inte många vet vad en järg är, men för Uno Jansson är det ett välbekant ord. Det betyder spindel, berättar Uno.

Att lyssna på olika dialekter är alltid fascinerande, men språket utvecklas hela tiden och många av de gamla uttrycken försvinner allt eftersom.
I 80 år har 85-årige Uno Jansson bott i Gunnars och han kommer väl ihåg hur det förr pratades i Smedjebacken.
– Unga vet inte att de här orden och uttrycken finns och det är synd, säger Uno.

Annons

Något specifikt Smedjebacksmål finns egentligen inte. Flera av orden och uttrycken som användes förr och i dag används av en del äldre personer i kommunen och dyker också upp på andra orter i Västerbergslagen och Bergslagen. Dock kan uttal och tonfall skilja vilket gör orden och uttrycken mer lokala.

För drygt 16 år sedan publicerades i den 16:e upplagan av Norrbärkebygd närmare 200 ord och uttryck från Norrbärke då det ansågs vara viktigt att bevara dessa till eftervärlden. Och i takt med att språket förändras och utvecklas, så blir det än viktigare att påminna hur folk uttryckte sig förr i tiden.

Rubriken till den här artikeln är kanske inget vanligt uttryck, men innehåller tre ord som förr var vanliga i Norrbärkebygden. Översatt betyder den "korna har blivit helt från vettet".

85-årige Uno Jansson har, bortsett sina fem första år, bott i samma hus i Gunnars och han pratar Göbergsmål, i alla fall enligt vännen Ronnie Johansson.

– Förr bodde det ganska många på Göberget, men allt eftersom flyttade de närmare Smedjebacken och en del bosatte sig i Gunnars. Då tog de med sig ord och uttryck som spred sig, berättar Uno.

Bland annat berättar Uno historien om gubben som bodde i Villastaden. Han höll på att plocka upp potatis när några Stockholmare blev nyfikna och ställde sig och tittade på. Gubben tröttnade på åskådarna och utbrast:

"Vad står ni här å begla ättä, röst er av heja".

Översatt: vad står ni här och stirrar för, ge er av härifrån.

– Det är många ord som man allmänt använde förr, som man aldrig hör i dag. Som blavera, prata vitt och brett, broksla, ungar som bråkar och krånglar och järg, spindel. Men om man sa kôntjärg så var det en spindel med kokong, berättar Jansson.

Han nämner också tjåla (prata), gnessa (sitta och gunga på stolen), hävli (duktig), trutta (sur) och stäcku (kort).

– Skröpp användes som förstärkningsord som i skröpptoku (helt från vettet) och skröppsinnu (tvärilsken).

När Uno Jansson tittar bland orden och uttrycken som publicerades i Norrbärkebygd konstaterar han att flera av dem är främmande för honom. Men många känner han igen och han säger att han i vissa sammanhang undviker att använda dialektala ord så att folk ska förstå vad han säger.

– I och med att gamlingar som använder de här orden och uttrycken försvinner, så är det viktigt att bevara det här och det skulle vara bra om det gick att sätta in dem i ett sammanhang. Det skulle öka förståelsen, påpekar Jansson.

Mer läsning

Annons