Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rivning av Fasta paviljongen kräver regeringsbeslut

Säters kommun har länge velat riva den fallfärdiga Fasta paviljongen, som ingen tycks äga. Expropriering kan vara lösningen.

Annons

Fasta paviljongen i Säter har en speciell historia. Den byggdes 1912 för att hålla psykiskt sjuka vålds- och sexualbrottslingar inlåsta. Bland annat har den mytomspunna Salaligans ledare Sigvard Nilsson-Thurneman suttit inspärrad där.

1989 stängdes avdelningen och har sedan dess stått tom och förfallit. Inte minst till följd av en brand som ägde rum 2002. Ett år före branden ville hembygdsföreningen byggnadsminnesförklara paviljongen, då huset ansågs ha ett stort historiskt värde.

Men på senare år har förfallet gjort paviljongen till en säkerhetsrisk. Kommunen har under lång tid velat riva byggnaden.

– Någonting måste göras och det är kommunens ansvar hur vi än gör. Det är en investeringsbörda och vi har inte råd att ha den kvar. Så vi måste ta bort den och göra någonting annat av området, säger Thomas Geijer, fastighetschef på Säters kommun.

Fasta paviljongen står spöklik och fallfärdig kvar i Säter. Kommunen vill riva den, men måste först vara helt säkra på att det inte finns någon hittills okänd ägare till byggnaden.

Orsaken till att paviljongen inte har rivits för länge sen är att det råder ett juridiskt vakuum om vad som får göras. Ingen har ägt fastigheten sedan 1992. Det har i vilket fall inte hittats något dokument som pekar på det. Fastigheten är av allt att döma herrelös. Därför är det en komplicerad process att lägga vantarna på den, för att i laglig ordning kunna riva den.

Nu väntas dock kommunstyrelsen ge byggnadsnämnden i uppdrag att inleda ett så kallat expropriationsförfarande. Det vill säga överta Fasta paviljongen. Men för att det ska kunna bli möjligt krävs juridisk hjälp för att grundligt undersöka eventuella ägarförhållanden.

Attvistas inne i den fallfärdiga byggnaden är förenat med risker. Därför har kommunen förslutit den så gott det går.

Thomas Geijer berättar att det finns en intresserad köpare av marken, men eftersom det inte finns någon känd ägare måste kommunen gå in först. Innan dess måste expropriationsförfarandet gå ända upp till regeringsnivå för beslut.

– Äganderätten på fastigheter är så stark i Sverige att det måste gå helavägen.

Så den långa processen att riva Fasta paviljongen kan komma att sträcka sig ytterligare en tid framöver. Hur länge vet inte Thomas Geijer.

– Jag har ingen aning om hur lång tid det tar. Jag harinte gjort det här förut.

Mer läsning

Annons