Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finnättlingarnas historia i Svartviken

/
  • Slip. Slipstenen gjord av sandsten kommer troligen från Orsa. Josefina Andersson kollar in något som kan tydas som märken.  Foto: Berndt Norberg
  • Hammare. Så här såg huvudet från en hammare ut på 1700-talet. Emilia Lundin och Josefina Andersson kollar.  Foto: Berndt Norberg
  • Pil. Däråt ligger utgrävningarna.  Foto: Berndt Norberg
  • Koll. Här skiktas jord och sand för att skilja ut historiska föremål.  Foto: Berndt Norberg
  • Foto: Lars Dafgård
  • Finnar. Kunskapen om hur finnarna försvenskades från 1600-talet fram till 1800-talet tar allt fastare former. Stig Welinder är professor i arkeologi och har lett utgrävningen i Svartviken plus två andra i Hälsingland och Medelpad.  Foto: Berndt Norberg
  • Stuga. Josefina Andersson och Emelie Lundin gräver ut en stuga från 1700-talets mitt. Kullen i förgrunden på bilden är en del av den rasade eldstaden.  Foto: Berndt Norberg

Annons

Ledare för utgrävningarna i Svartviken är professor Stig Welinder, professor i arkeologi, Mittuniversitetet i Härnösand. Han leder även två andra utgrävningar: Hälsingland och Medelpad som också är inriktade på finnar som kom till Sverige på 1600-talet:

- Jag hoppades att vi skulle finna de första finnarna i Svartviken men det visade sig vara de sista finnättlingarna som bodde här på 1700-talet, säger Stig Welinder.

Utgrävningarna syftar på att följa försvenskningen och det liv som finnättlingarna fick här i Sverige. Idag vet vi att finnättlingarna i Svartviken var mer eller mindre "svenskar" och levde i hus som byggts enligt "svensk" modell.

I det torp som nu grävs ut finns en "vanlig" svensk eldstad till skillnad från de rökugnar som var vanliga i finska stugor. Efter tre dagars utgrävningar har man hittat sex stycken knappar vilket ska jämföras med de tre knappar man funnit tidigare under hela utgrävningen.

Teamet har också hittat en människotand, hammare och en kniv med bevarat skaft.

Tidigare år har man funnit krukskärvor, ben, rostigt järn, fönsterglas, kritpipor varav en är mycket intressant på grund av ursprunget, bössflinta, tegel, brynstenar, fiskesänke med bomärke och en mungiga. Föremål som berättar om det liv man levde i skogarna i Svartviken.

Under tidigare år har utgrävningarna gällt en bustuga och en fäbodstuga, odlingsrösen och fähus.

- Vi har haft en stor bredd på de som jobbat med utgrävningarna. Studenter på kurs, privatforskare och folkhögskoleelever för att nämna några, säger Stig Welinder.

Josefina Andersson, Säter och Emilia Lundin, Nyberget heter årets utgrävare. Josefina är nyutbildad landskapsvetare där bland annat arkeologi ingår i utbildningen. Hon har varit med vid utggrävningarna i flera år. Ny för i år är Emeilia Lundin.

Den 19 juni blir det en publik visning av årets och den sista utgrävningen. Intresset för dessa visningar har varit stora tidigare år och väntas locka ännu fler i år.

Mer läsning

Annons