Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

22 mil på fem dagar

/
  • Köttbullar. Efter 22 mils löpning på fem dagar väntade mormor Stina köttbullar som Micke Löfström lät sig väl smaka av.  Foto: Roland Berg
  • Mormor. Mormor Stina Vollrathson tog emot Micke Löfström när han nådde målet på 22 mila löpningen.  Foto: Roland Berg
  • Spurten. Micke Löfström på Åkergatan i Säter, den sista biten på 22 mila löpningen som han avverkade på fem dagar.  Foto: Roland Berg

Annons

- Jag startade i torsdags morse, berättar han.

Bakgrunden till allt återfinns i att Micke när han nu ska börja tredje året på gymnasiet ska genomföra ett projektarbete.

Det var några tjejer i klassen som skulle cykla till Gränna som projektarbete, men i stället för att cykla kom Micke på idén att springa till mormor i Säter.

- Att springa 22 mil kändes lagom att klara på några dagar. I projektarbetet ingår att förbereda, genomföra och slutföra ett projekt och det har varit mycket jobb innan, berättar han.

En del i förberedelserna var att träna. Han har spelat innebandy och fotboll, men även börjat spring på senare år.

- Framför allt har jag sprungit mycket månaderna innan det här. Det har blivit sju-åtta mil i veckan, inklusive fotboll, de senaste sex veckorna. Jag har haft ryggproblem och min kiropraktor trodde inte att jag skulle klara att springa 22 mil, men det har jag motbevisat och jag känner mig nu snarast bättre i ryggen.

Inga krämpor?

- Lite krampigt och stelt är det i vaderna och lite ont i axlarna efter ryggsäcken, men annars inget, svarar han.

De tre första dagarna sprang han fem mil varje dag och de två sista etapperna lite kortare sträcka.

Han bodde på lite olika ställen, vandrarhem eller som i Sala hos en dam på 77 år som hyrde ut i sitt hem med rum och frukost.

Hur fungerade det med trafiken, att springa efter de stora vägarna?

- Det gick bra, de flesta trafikanter har koll på vad som finns på vägen. Den sämsta biten var mellan Strängnäs och Engköping och då regnade det också, säger han.

Ska du fortsätta träna?

- Givetvis fortsätter jag träna. Kanske blir det maraton någon gång, pappar har sprungit ett 30-tal maratonlopp på amatörnivå. Det är en skönt att springa, det ger en frihetskänsla.

När Micke återvände hem till Järna tog han tåget.

Mer läsning

Annons