Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kom jultomten till Sverige

Jultomten har anor långt tillbaka i tiden, ända till 300-talet och biskopen Nikolaus som helgonförklarades för att han hjälpte fattiga och var så givmild.

Annons

S:t Nikolaus var biskop från Mindre Asien, nuvarande Turkiet. .Han föddes år 270 d i den turkiska staden Patara. Hans förmögne familj döpte honom till Nikolaus och han blev så småningom utnämnd till biskop i staden Myra.

Biskop Nikolaus var en mycket givmild person som generöst skänkte små och stora gåvor, ofta till barn. Härifrån härstammar begreppet Nikolauspresenter.

Sankt Nikolaus räddade bland annat tre flickor, som inte hade tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slapp bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer.

Han blev efter sin död den 6 december år 347 helgonförklarad och var bland annat barnens och sjöfararnas speciella skyddshelgon. Detta datum bär än i dag hans namn i vår svenska almanacka.

Under reformationstiden då Nordeuropa blev protestantiskt, förändrades synen på alla de katolska helgonen. Samtidigt var det svårt att utrota en sådan populär sed som Nikolauspresenterna. Det gällde att låta seden leva kvar men att ge den ett evangeliskt acceptabelt utseende. På många håll lät man Nikolaus leva vidare alltjämt utstyrd som en ståtlig och långskäggig biskop med mantel och mitra men med det mera neutrala namnet "julgubbe", på tyska Weihnachtsmann.

I USA har jultomten namnet "Santa Claus" och det bygger på det holländska "Sinterklaas".

I Sverige fanns också föreställningen om gårdstomtar som.ibland var lite otäcka men också gav en hjälpande hand på gårdarna runt om i landet.

Namnet ”tomte” kommer från att han fanns på huset, gårdens, byggplats, ”tomten”. I gammal tid kallades han tomtegubbe, tomtenisse, tomtebusa, tomtkarl med flera andra uttryck. De namnen började användas på 1500- och 1600-talen.


Med tiden smälte bilden av dessa gårdstomtar ihop med bilden av den amerikanska Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet. Denna bild skapades bland annat av dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"), troligen skriven av Clement Clarke Moore, som publicerades i tidningen Sentinel 1823. I denna beskrivs St. Nicholas som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar och tar sig ner i husen genom skorstenen.

De första bilderna av denna version av den amerikanske jultomten sågs senare i tecknaren Thomas Nasts illustrationer i tidningen Harper's Weekly, där en bild publicerades 1863.

Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Föglö på Åland och hans mor från Sverige.

En populär modern myt är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklamer. Detta är dock inte sant. Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare.

Jultomten i Sverige

Författare och konstnärer började på 1800-talet i ord och text att skildra tomten. Vår egen tomte skildrades först av Zacharias Topelius som år 1849 skrev ”Tomtegubben i Åbo slott” och berättade att han var 700 år gammal och bodde i ett valv under Åbo slott. År 1851 utgav Wilhelm Bäckman Barnsagor från Småland där en av sagorna heter ”Tomtegubben” med illustration av Kilian Zoll. Den betraktas som den första svenska tomten som vi tänker honom med röd luva och klädsel i grå vadmal.


Den händelse som slutligen fastställer hur den svenska tomten skall se ut är en illustration av Jenny Nyström införd i tidningen ”Ny illustration” den 20 december 1884 och själva bilden hette ”julafton”. Den föreställer tre tomtar som i den mörka kvällen med en kälke med klappar på. När Jenny illustrerade sagor eller barnböcker hade hon den gamla gårdstomten i tankarna. Bland dem finns en del ruskiga figurer men i jultidningarna var tomten alltid en trevlig figur.

Jultomten i Sverige besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen den 24 december. Tomten yttrar vanligtvis frasen" Finns det några snälla barn här?" som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter.

I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör idag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början föreställde en julbock. I Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") står det att han "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar".

Det var först på 1870-talet som jultomten helt tog över utdelningen av julklappar på julafton.

Var bor jultomten?

Enligt vad man tror i USA bor jultomten på Nordpolen, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen.

Finländarna är övertygade om att "joulupukki"/"julgubben" bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet SantaPark.

I Sverige finns Tomteland sedan 1984 i Mora. Där finns tomtar, tomteverksatad och massor av annat som hör julen och tomtetraditionen till.

Källor: Wikipedia, Jul i Västsverige, jul.i-sverige.se

Mer läsning

Annons