Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Sänkt inkomstskatt skulle knappast få fler att arbeta – men höjd matmoms skulle vara en katastrof

Annons

I en tid då det mesta går Sveriges väg, med bland annat starkt minskad arbetslöshet, hävdar DT:s ledarskribent den 10/1 i en ledare att inkomstskatten bör sänkas. För att kompensera bortfallet föreslås i stället höjning av andra skatter, exempelvis matmomsen.

Visst är våra skatter höga och regelbundet bör man överväga förändringar. Men som samhällsmedborgare bör vi också beakta vad vi får tillbaka för den skatt vi betalar. Då tänker jag på den välfärdsmodell som efter hård politisk kamp skapat ett av världens bästa länder att leva i.

Efter ett långt arbetsliv i tre vitt skilda branscher (1955 - 2005 med några års avbrott för studier) känner jag inte igen tanken att man lägger på ett kol extra om skatten sänks. 

Min lön under de sista tjugo åren var rätt skaplig men det var alltid intresset för arbetsuppgifterna som sporrade mig. Med bestämdhet kan jag säga att jag inte skulle ha arbetat hårdare om inkomstskatten sänkts.

Ledarskribenten tycks också tro att att många avstår från arbete för att i stället leva på bidrag. Med relativt god kännedom om våra samhällsorgans granskningar hävdar jag att detta är en högst marginell företeelse. Däremot legaliserade ju alliansregeringen på sin tid ledighet genom att införa ett vårdnadsbidrag som verkade i den riktningen.

Vårt högskattesamhälle ger mycket tillbaka, det skapar trygghet och möjligheter för människor som annars skulle ha svårt att hävda sig. Det är långt ifrån perfekt. Sjukvården och skolan är exempel på verksamheter som måste förbättras. Integrationen är en stor utmaning. Vissa bostadsområden måste göras tryggare.

Av franska revolutionens ledord "frihet, jämlikhet och broderskap (solidaritet)" har liberaler framförallt tagit till sig ordet frihet. För att skapa goda samhällen krävs dock att man beaktar också de två sistnämnda.

Gör man det, då kommer man att skriva ledarartiklar av ett helt annat slag. Exempelvis om ett pensionssystem som innebär att många tusen pensionärer, framför allt kvinnor, har pensioner som ligger under existensminimum. Då skulle man också förstå att den höjning av matmomsen från tolv procent till 25 procent som ledarskribenten kan tänka sig, vore en katastrof för dessa.        

 Kjell Berggren, Socialdemokraterna, Avesta

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons