Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenska kyrkan ger sig in i arbetet mot våldsbejakande extremism

Vad kan Svenska kyrkan göra för att hjälpa till i arbetet mot våldsbejakande extremism?
Det var en av frågeställningarna när den nationella samordnaren Hillevi Engström på torsdagen gästade Stiftsgården Rättvik i samband med en kyrkokonferens.

Annons

I tre dagar har Svenska kyrkan haft konferens på Stiftsgården i Rättvik, med representanter från hela Sverige.

Det övergripande temat har varit kyrka/skola, men konferensens sista dag vigdes åt att diskutera arbetet mot våldsbejakande extremism.

På plats fanns bland andra Hillevi Engström, regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, för att presentera strategin på nationell nivå.

Dagens verkliga huvudperson var dock, något överraskande, Jan-Olof Lundberg. Så sent som i somras gick han i pension och lämnade jobbet som lokal samordnare mot våldsbejakande extremism i Borlänge.

– Jag har gått i pension, men jag fick en förfrågan från den nationella samordnaren om att jobba på timmar för dem och ta ett lokalt perspektiv på hur man ska jobba för demokrati mot våldsbejakande extremism, förklarar han den snabba comebacken.

Hur kan Svenska kyrkan bidra i arbetet mot våldsbejakande extremism?

– Om jag tar Borlänge som exempel så har fullmäktige där antagit en lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism. I den står att man ska jobba för att inrätta ett interreligiöst råd, och där är Svenska kyrkan en mycket viktig intressent, säger Jan-Olof Lundberg.

Han menar vidare att kyrkans erfarenhet av att möta människor i behov av stöd kan vara en stor pusselbit.

– Säg att en person vill lämna en våldsbejakande miljö. När den personen får stöd i att lämna behövs sedan ett mentorskap. Där tror jag att kyrkan kan ha en viktig funktion att fylla.

Stiftsadjunkt Nils Åberg och Jan-Olof Lundberg i samtal utanför Stiftsgården i Rättvik.

Hur stora är problemen med våldsbejakande extremism i Dalarna?

– När den nationella samordnaren gjorde en undersökning kring det här förra året visade det sig att det som var mest frekvent förekommande var den vita makt-miljön, sedan kom IS och sist – i väldigt liten omfattning – den autonoma vänstern. Det stämmer också utifrån ett dalaperspektiv.

Vi hjälper inte människor för att de är kristna, utan vi hjälper människor för att vi är kristna.

På plats under torsdagen fanns även Nils Åberg, stiftsadjunkt i Västerås stift.

Han poängterar att Svenska kyrkan hjälper människor helt oberoende av personens religionstillhörighet.

– Vår ärkebiskop Antje Jackelén har sagt något väldigt klokt och det är att vi hjälper inte människor för att de är kristna, utan vi hjälper människor för att vi är kristna.

– Om vi arbetar med asylsökande eller ensamkommande flyktingbarn så frågar vi inte vilken religion de har. De hör till väldigt utsatta grupper i vårt samhälle och de ska få vårt stöd. Det är en del av kyrkans uppdrag, och har varit så i tusentals år.

LÄS ÄVEN: Samordnaren mot våldsbejakande extremism: "Borlänge är ett föredöme"

LÄS ÄVEN: Kommunen vill inte hjälpa avhoppande IS-soldater

Mer läsning