Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Isvett kan rädda liv

/
  • Iskallt uppdrag. Gunnar Mårthans, Räddningstjänsten demonstrerade hur det kan se ut när någon ramlat i en vak. Foto: CHRISTIAN LARSEN.Iskallt uppdrag. Gunnar Mårthans, Räddningstjänsten demonstrerade hur det kan se ut när någon ramlat i en vak. Foto: CHRISTIAN LARSEN.
  • Islivräddning. Nödvändiga kunskaper för alla, men i synnerhet för eleverna i Rättviksskolan som ofta är ute på isarna. Jan Heed, Räddningstjänsten i Rättvik berättade för eleverna. Foto: CHRISTIAN LARSEN.Islivräddning. Nödvändiga kunskaper för alla, men i synnerhet för eleverna i Rättviksskolan som ofta är ute på isarna. Jan Heed, Räddningstjänsten i Rättvik berättade för eleverna. Foto: CHRISTIAN LARSEN.
  • Två till fyra grader. Vattnet i Siljan höll cirka två grader när Lisa Liljegren provade at hamna i en vak. Foto: CHRISTIAN LARSEN.Två till fyra grader. Vattnet i Siljan höll cirka två grader när Lisa Liljegren provade at hamna i en vak. Foto: CHRISTIAN LARSEN.

Annons

Isdubbar och kastlinor är det måste för dem som ska ge sig ut på isarna.

-Eftersom många aktiviteter sker på isen tycker vi det är viktigt från skolans sida att varje år arrangera övningar med islivräddning, säger idrottslärare Susanne Classon på Rättviksskolan.

Före den praktiska övningen har eleverna haft teori och lektioner på skolan som handlade om just isvett.

-Att ha en riktigt packad ryggsäck är viktigt, berättade Jan Heed. Kastlinor, gärna flera ska ligga lått åtkomliga i ryggsäcken.

Annan viktig utrustning i ryggsäcken är extra kläder i igentejpad plastpåse, även en mobiltelefon i igentejpad plastpåse. Då utgör packningen bra flytkraft, berättar Gunnar Mårthans, Räddningstjänsten, som var den första att hoppa i vaken på Siljan.

Vattnet var mellan två till fyra grader och två meter djups på den plats vaken tagits upp i isen.

-Eleverna kan få känna på det kalla vattnet, men det blir aldrig som om det skulle ske en olycka i verkligheten. Det är en otrolig chock att ramla i en vak. Ofta är vakens iskanter vassa, men huvudet hamnar sällan under huvudet. Här hoppar flera i så huvudet kommer under vattenytan, säger Jan Heed.

Med skridskor, spark, skidor och skoter kommer man långt ut på isen. Issituationen är ovanligt osäker denna vinter. Jan Heed menar att isarna är svaga och så fort solen börjar värma förändras isläget snabbt.

-Först frös isen, sedan kom ett snötäcke, vilket isolerar och gör att det inte bildas mer is. Räkna med svaga isar i år, kärnisen är 15 till 20 centimeter och på vissa platser är den bara fem till 10 centimeter.

Sedan hoppade Patrik Fredriksson från Räddningstjänsten i Rättvik i vaken för att visa nästa grupp åttor hur man tar sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar.

-Men räck aldrig handen till den som ligger i vaken. Ni faller garanterat i vaken båda två. Ha alltid en kastlina mellan er eller använd ett klädesplagg mellan dig och den nödställde, sa Jan Heed.

Så var det elevernas tur att hoppa i vaken och det var många som ville prova hur det kändes.

Mer läsning

Annons