Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Extremt tidig julotta lockar

/
  • Kyrkoherde Sven Trägårdh tycker att den tidiga Julottan i Rättvik är något speciellt att bevara. På söndag tar han emot församlingen klockan 04.00.
  • Spelmännen ramar in julottan i Rättviks kyrka. Arkivbild.

I Rättvik startar julottan rekordtidig, klockan fyra, på juldagsmorgonen. Så har det varit sedan 1500-talet.
– Jag vet inte någon annan kyrka som startar lika tidigt, säger kyrkoherde Sven Trägårdh.

Annons

Före 1686 års kyrkolag höll de flesta kyrkor i landet julotta i arla ottan, det vill säga klockan 04.00. Den traditionen har Rättvik hållit fast vid genom alla århundraden.

– Tror att det beror på Rättvikarens kynne. Det råder starka bestämda viljor i bygden. Frågan om en något senare julotta har varit uppe för diskussion flera gånger. På 1990-talet senarelades den också vid ett tillfälle till klockan sju - detta för att teve skulle kunna spela in. Men det var också den enda gången, säger Trägårdh.

Traditionen har även enligt gamla muntliga uppgifter praktiska orsaker.

– Vad jag hört ville Rättvikarna i gamla tider ha en fortsatt tidig julotta. Detta för att kunna fira julottan innan djuren behövdes tas om hand på morgonen. I de flesta andra kyrkor ville församlingarna i stället först ta hand om djuren, och sedan gå till julottan, säger Trägårdh.

Julottan som eget begrepp och högtid har funnits sedan reformationen. Då övergavs katolska midnattsmässan för den protestantiskt profilerade julottan. Midnattsmässan har dock senare gjort en allt större återkomst i Sverige.

– Syftet är det samma. Att möta Jesusbarnet, säger Trägårdh.

Julottan har en egen speciell ordning. Den inleds exempelvis med växelsång. Den innehåller heller inte så mycket liturgi.

– Det är mer sång. Inte så mycket av den vanliga gudstjänsten. I Rättvik är det dessutom tradition att läsa episteln på Rättviksmål och avsluta ottan med psalmen "Den signade dag", psalm 175. Alla nio verser, säger Trägårdh.

Julottan ligger kyrkoherden varmt om hjärtat. Även om påsken är en större kristen högtid.

– Det är något med julottan. Speciellt om det är isande kallt och man går genom kyrkogården i gnistrande stjärnljus till kyrkan över knarrande snö, förbi eldbålet, hästarna och slädarna - för att slutligen vandra genom en fullsatt kyrka, där 365 ljus brinner och spelmansmusiken ljuder. Det skapar en oerhörd stämning. Då ryser jag av välbehag som kyrkoherde, säger han.

Julottan drar för Rättviks del fler besökare till kyrkan än vad kyrkans största högtid, Påskdagens högmässa, gör.

– Totalt sett lockar julen - från första advent till trettondagen - mer än något annat under kyrkoåret. Men den enskilda gudstjänst som lockar flest till kyrkan är faktiskt midsommardagen. Då kommer det många till kyrkan, inte minst turister, säger Trägårdh.

Julen har dock en stark och fast förankring i Rättvik.

– Så länge jag bestämmer kommer julottan att inledas senast 04.00. Det finns absolut ingen anledning att ändra på något som drar 300 personer till kyrkan mitt i natten, säger han.

I Rättviks kyrka firas förutom julottan även en ekumenisk midnattsmässa några timmar tidigare. Ansvarig för den gudstjänsten är Stiftsgården.

Mer läsning

Annons