Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prognosen för landstingets ekonomi visar på kraftig återhämtning

Landstinget Dalarna har en ekonomi i balans inom räckhåll. Det visar de ekonomiska prognoserna.
– Men tro inte att faran är över. Vi måste fortsätta hålla hårt i det ekonomiska arbetet, säger landstingsrådet Gunnar Barke (S).

Annons

Landstingsråden Mursal Isa (MP), Maja Gilbert Westholm (V) och Gunnar Barke (S).

I augusti talade prognoserna om ett överskott på 50 miljoner för landstinget Dalarna. Det var ändå långt under budgetmålet - ett överskott på 117 miljoner för 2016.

Nu visar de senaste ekonomiska prognoserna på en kraftigt förbättrad ekonomi. Landstingsledningen redovisar ett förväntat överskott för året på 100 miljoner. "Bara" 17 miljoner under budgetmålet. Vilket kan ställas mot den totala driftsbudgeten på drygt 8,1 miljarder kronor.

– Glädjande. Spararbetet har gett resultat och kostnadsutvecklingen är fortsatt den lägsta i landet. Det här är dock prognoser. Det är ändå mycket arbete kvar att göra de kommande två åren. Vi måste fortsätta spara som planerat. Under nästa år handlar det om besparingar på 77 miljoner, säger Gunnar Barke.

Den rödgröna landstingsledningen - S, V och MP - tror sig kunna klara sparpaketets alla delar på totalt 700 miljoner fram till 2019. Samtidigt vill de utveckla vården, speciellt primärvården och vården för utsatta svaga patientgrupper, som äldre och ekonomiskt svaga.

Under måndagen presenterade den rödgröna landstingsledningen sin budget för 2017.

– Förutom fokus på ekonomin och en tydligare styrning vill vi prioritera en jämlik hälsa och satsningar på medarbetarna, säger Gunnar Barke.

De rödgröna, med stöd av Centerpartiet, vill bland annat satsa mer på diabetespatienter och patienter med högt blodtryck, samt erbjuda gratis öppenvård för personer äldre än 85 år, satsa mer på missbruksvård och på ett missbrukscentrum, mer pengar till asssisterad befrukning för ensamstående, gratis mammografi, samt glasögonbidrag för unga. En utbyggd E-hälsa och en helt ny digital "vårdcentral" ska också öka tillgängligheten. Högre löner till läkare hoppas ge ett minskat behov av stafettläkare.

– Vi har nu gjort jättebesparingar, och fortsätter med det arbetet. Personalen har naturligtvis slitit hårt. Vi vill därför satsa mer på arbetsmiljön, säger landstingsrådet Maja Gilbert Westholm (V).

Sjukvårdsalliansen - Birgitta Sacrédeus (KD), Ulf Berg (M), Christer Carlsson (M) och Ingvar Nilimaa (DSP). På bilden saknas oppositionsrådet Bo Brännström (L).

Oppositionen i Sjukvårdsalliansen - M, KD, DSP och L - vill i sin skuggbudget också slutföra alla delar i sparpaketet.

– Men vi vill satsa mer än de rödgröna på sjukvården. Vi vill satsa 35 miljoner mer på specialistsjuksköterskornas löner, 10 miljoner mer än vad vi tidigare föreslagit. Detta för att komma tillrätta med personalbristen, säger oppositionsrådet Ulf Berg.

Sjukvårdsalliansen vill återinföra det så kallade nattavtalet.

– Vi vill ha avtalet tillbaka, för att nattarbetande ska få en arbetstidsförkortning. En upplevd dålig arbetsmiljö är den stora orsaken till den personalbrist vi upplever i dag, säger Berg.

Sjukvårdsalliansen vill satsa mer resurser på elektronik- och mobilhälsan.

– Detta sätt att effektivt och snabbt få kontakt med vården kommer mer och mer. Viktigt och ett bra sätt att snabbt få veta om egenvård räcker, eller om man måste gå till läkaren, säger Ingvar Nilimaa (DSP).

Alliansen vill ge primärvården och vårdcentralerna 43 miljoner mer.

– En förstärkt primärvård är viktigt. En snabb och tidig insats i vårdkedjan gör att man i många fall kan klarar sig utan den dyra specialistvården, säger Bo Brännström (L).

Sjukvårdsalliansen vill samtidigt garantera sjukhusen i Avesta och Ludvika, samt rädda rehabiliteringsbässängen i Avesta och ambulansstationen i Rättvik - som lades ned i sparpaketet.

– Vi vill garantera Avesta och Ludvika som närsjukhus med en god medicinsk kompetens och röntgen nattetid, vi menar också att bassängen i Avesta behövs för patienterna. Ambulansen i Rättvik är viktig för att vården ska vara likvärdig för befolkningen där, säger Ulf Berg.

Sjukvårdsalliansen kritiserar majoritetens beslut att införa en helt ny nämd i landstinget - Sjukvårdsnämnden.

– Vi har inte fått vara med alls i den här processen. Det kommer troligtvis leda till stora extra kostnader, när fler politiker ska träffas fler gånger, säger Birgitta Sacrédeus (KD).

Mer läsning

Annons