Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars hemma igen efter 13 månader i Antarktis

/
  • Polarstationen
  • Nyåret 2010/2011 firade Lars i Antarktis.
  • Ilyushin-maskinen, som transporterade manskapet från Kapstaden tankas med 28 000 liter innan återfärden till Sydafrika. DC 3:an länge bort hör till
  • Det snöar mer hemma i Stackmora än det gör på Antarktis konstaterar Lars Berglund.
  • Lars har lagt ut många bilder på sin hemsida:www.berglund.eu.

Dagen före julafton kom Lars Berglund hem till Stackmora igen efter en drygt 13 månader lång vistelse i Antarktis, nära Sydpolen. Där jobbade han som teletekniker på en norsk forskningsstation.
– Det var helt fantastiskt. Vi är inte många svenskar som fått chansen att vara därnere under ett helt år.

Annons

Lars hade jobbat som industrielektriker i Norge när han läste en annons att Norskt Polarinstitut sökte elektriker till en av institutets stationer på Antarktis.

Först timmarna innan ansökningstiden gick ut skickade han in sina handlingar.

– Det var en hel del att ta ställning till, bland annat allt praktiskt med att vara borta så länge. Men till slut bestämde jag mig och det har jag verkligen inte ångrat.

Som en av deltagarna i en grupp om sex man skulle Lars hålla fart på forskningsstationen "Troll" i mer än ett år.

Gruppen förberedde sig med två övningsveckor på Svalbard. 14 november 2010 bar det av, först till Frankfurt, och sedan till Kapstaden.

– En stor rysk Ilyushin-maskin skulle ta oss de 470 milen ner till Antarktis. Vi startade sent på kvällen så att landningsbanan skulle hinna frysa till under natten. Det var häftigt att se de första isbergen efter flera timmars flygning.

Det väldiga fraktplanet landade på en uppröjd bana, direkt på shelfen vid inlandsisen. En gammal kanadensisk DC3:a med turboprop-motorer transporterade manskap och utrustning till "Troll", som består av röda fyrkantiga träbyggnader och mest snö och is.

– Det är som ett samhälle i sig. Vi bytte av sex övervintrare som fick åka hem. Allt på stationen är av högklassig kvalitet. Värmen fick vi från dieselmotorerna. Vi hade minst fem backup-linjer om något skulle gå sönder. Frysa ihjäl var faktiskt det minsta problemet.

Övervintrarna hade olika specialistkunskaper. Lars ansvarade för teletekniken, där fanns läkare, elektriker, kock, rörmokare och mekaniker.

Den mest dramatiska händelsen var när en person vid stationen blev sjuk och behövde transporteras bort från Antarktis för sjukhusvård.

– Vi fick lov att öppna flygplatsen som är tre kilometer lång och 100 meter bred. Det låg 50 centimeter packad snö på den, så det tog ganska lång tid. Men vi fick ner ett plan i tid och det hela gick bra.

Vardagarna fylldes av arbete.

– Den arktiska sommaren är det ljust hela tiden, vi jobbade mer än 12 timmar om dygnet. När det blev mörkt tog vi det lugnare. En stor del av arbetet bestod i logistik. Allt skrot som kommer in måste ut igen. Eldning är förbjuden. Vi hade källsortering och tog med oss allt skräpet till shelfen, en resa på 25 mil med vessla som dragfordon.

Vädret var inte så brutalt som Lars hade befarat.

– Som kallast hade vi 45 grader Celsius. 80 procent av tiden var det soligt, tio procent av tiden blåste det från ena hållet, tio procent från det andra. 54 sekundmeter, nästan dubbel orkan, var den värsta vind vi uppmätte. Då var det bäst att hålla sig inne, det ven snö, is och grus i luften.

Lars har fått frågor om hur Antarktis mår. Vetenskapsmän varnar att inlandsisen håller på att smälta och havsytan höjs på grund den globala uppvärmningen.

– Jag tycker inte att frågan om Antarktis smälter eller inte är riktigt vettig ställd. Ingen frågar om snön smälter i Orsa, fast den gör det varje vår. Visst smälter inlandsisen, men den byggs hela tiden på. Tyvärr är det så att de forskare som kan presentera den hemskaste rapporten får mest i bidrag. Min uppfattning är att det går bra för Antarktis om rätt forskare får uttrycka sig om rätt saker.

Lars tog 10 000 bilder under sin vistelse. Ett stort antal av dem har han lagt ut på sin hemsida: www.berglund.eu. Där har han också kortare berättelser från olika delar av resan.

Mer läsning

Annons