Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Moraknivboken äntligen färdig

/
  • Frosts knivfabrik 1904. Då hade Erik Frost tio anställda och tillverkade 19 000 knivar. Priset för en slidkniv var 80 öre.
  • KJ:s personal med chefen i högra hörnet 1932
  • Finn Anders Andersson började som 18-åring på symaskinsfabriken och fick tolv öre i timmen. Åren var 1866. Snart började han tillverka knivar först på fritiden och efter symaskinsfabrikens konkurs på heltid.
  • Moraknivarna har tillverkats av många i och runt Östnor och funnits i många varianter men dock alltid varit sig lika.
  • Zornkniv i slida är en riktig dyrgrip. En sådan höll på att bli slutet för August Strindberg.

Nu finns den äntligen, boken som alla knivfantaster, knivmakare, slöjdare och många fler väntat på: boken om moraknivens historia.
Här finns såväl historien om kniven och knivmakarna som Östnor. Även några användare kommer till tals.

Annons

Den svenska knivhistorien är dåligt utforskat och ännu mindre beskriven. Norrmännen, med större känsla för kulturarvet, har ägnat även vårt viktigaste verktyg större omsorg.

Och visst, om kniven och då inte minst morakniven skulle kunna skrivas urtråkiga tegelstenar som fyller många hyllmetrar. Men det Mora of Sweden nu presenterar i anledning av sin 120-åriga historia är en kalvalkad som även den som hellre använder kniven än läser om den får behållning av.

Här berättas om Sol Nils Olsson som förmodligen var den förste som tillverkade knivar av välkänd Moramodell. Han kom från Sollerön och gifte sig i Kråkberg 1867.

Här finns Finn Anders Andersson som var ett antal år tidigare ute än Frost Erik Ersson och Krång Johan Eriksson som väl få anses som fäder till dagens Mora of Sweden.

Anders Romson berättar om Östnors industriutveckling:

"Industrins utveckling gick från den hantverksmässiga klocktillverkningen via symaskinsfabriken till byns två största industriproduktioner, det vill säga tillverkningen av VVS-armatur och knivar".

Att detta var möjligt kan tillskrivas den speciella form av marknadsekonomi som Östnor utvecklade och som kan sammanfattas konkurrens i samverkan. Ovansiljans tradition av arbetsvandringar ger ytterligare en pusselbit i denna utvecklingssaga som en unik marknadsföringsform.

Men vad är väl Mora utan sina historier om Zorn och kniven utan sina användare? Detta Strindbergsår är det omöjligt att undanhålla tidningens läsare denna lilla rysare:

Zorn hade i samband med arbetet med Gustav Vasa-statyn också designat en kniv med slida som tillverkades i ett antal exemplar. Ett av dem fick konstnärskollegan Carl Larsson i present.

1908 blev Carl Larsson - varken första eller sista gången - ordentligt förbaskat på Strindberg. Larsson iväg och ut på Stockholm gator för att ge sig på Stringberg i med kniven. Men Larsson träffade aldrig på Strindberg - tack och lov.

– Min vrede var stor och syntes mig helig. Ett sådant vridigt stinkdjur skall ur världen, skrev Larsson senare i sin självbiografi om sina känslor den kvällen.

Betydligt fredligare berättar andra användare om sina möten med morakniven, som till exempel Lena Kriström som behöver den för sina isskulpturer i Jukkasjärvi.

Både historiken och historierna är alltså omfattande trots det lilla formatet. Men resten får ni läsa själva...

Mer läsning

Annons