Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mora Lasarett firar 100 år

/
  • Gänget på bilden är de som kläcker idéer och planerar Mora lasaretts 100-årsfirande, som kommer att uppmärksammas hela 2012, sittande från vänster Marianne Berlin Forsgren, Asbjörn Österberg, Britta Ellström Wahlborg, Dic Aronson och Lisbeth Danielsson, Stående Bengt Malmqvist och Ulf Hållmarker. Karin Stikå Mjöberg var inte närvarande när bilden togs.
  • Mora Lasarett på ett flygfoto från oktober 2011.
  • Mora Lasarett på ett flygfoto från oktober 2011.
  • Mora Lasarett som det såg ut 1912.

Måndagen den 9 januari kommer all personal i tjänst på Mora lasarett att bjudas på tårta för då är det på dagen 100 år sedan lasarettet öppnade och första patienten, en 5-årig pojke från Bergkarlås, anlände till lasarettet efter att ha brutit benet i samband med skidåkning. En skada som på den tiden innebar en vårdtid på 50 dygn.

Annons

Utvecklingen har gått framåt, minst sagt, och ungefär en gång per månad under jubileumsåret kommer dagens många verksamheter på lasarettet att uppmärksammas, bland annat genom föreläsningar.

Dic Aronson, mångårig överläkare på medicinkliniken vid Mora Lasarett, ingår i den grupp som planerar jubileumsaktiviteterna, som alltså inleds för personalen på 100-årsdagen.

– 669 bitar tårta är beställda!

Mora Lasarett är Moras största arbetsplats med cirka 800 anställda, men alla 800 jobbar förstås inte just den dagen, ifall någon skulle undra över varför "endast" 669 bitar beställts.

Dic Aronson har skrivit ner en sammanfattning kring Mora Lasaretts historia, som vi fått ta del av och citerar i valda delar i dagens tidning och återkommer med mera under jubileumsårets gång.

Redan på 1860-talet pågick en diskussion om att få till stånd ett lasarett i Mora. I Falun fanns sedan slutet av 1700-talet ett lasarett, mycket tack vare gruvdriften och nu fanns behov av ytterligare ett sjukhus i Dalarna.

Mora Lasarett kunde faktiskt ha blivit Orsa Lasarett! Landstinget beslöt 1907 att uppföra ett lasarett i Ofvansiljans fögderi, men något beslut om var lasarettet skulle byggas fanns inte. Då gick Orsa socknemän in och erbjöd sig att skjuta till 100 000 kronor om lasarettet placerades i Orsa. Sedan det visat sig att markförhållandena var bättre på den planerade byggplatsen i Mora och dessutom Mora socknemän på hösten lovat att bekosta tomtmark, vattenledning och vattentäkt om lasarettet placerades i Mora var saken klar.

Ett lasarett med 55 sängar byggdes och byggnadsanslaget var 329 000 kronor.

En sjukstuga fanns dock i Mora redan från 1893-94 då Mora kommun lät bygga en epidemisjukstuga nära Selbäcksvägen. Senare flyttades den till Älvgatan. 1905 föreslog Medicinalstyrelsen att ett spetälskesjukhus skulle byggas i Mora. Spridningen av spetälska var särskilt omfattande i Mora och Våmhus. Något sådant sjukhus kom dock aldrig till stånd.

Läkare vid det nya lasarettets start 9 januari 1912 var doktor E Landelius. Han kom att tjänstgöra i Mora knappt två år innan han blev utnämnd till lasarettsläkare i Hudiksvall. Efter Landelius kom dr Edvin Helling. Samtliga lönekostnader första året uppgick till 10 610 kronor, vilket skulle räcka till läkaren, sysslomannen, översköterskan, två avdelningssköterskor, tre sköterskebiträden, en köksförestånderska, två pigor, en tvätterska, en maskinist, två drängar och ett arvode på 200 kronor till "prästerligt biträde".

1914 byttes torrdassen i lasarettsbyggnaden mot vattentoaletter. En annan olägenhet i början var att operationsavdelningen var belägen i andra våningen, vilket gjorde att patienterna från bottenvåningen måste bäras uppför trapporna före och nedför trapporna efter operationen.

Mer läsning

Annons