Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han dumpade sågverkets gift

/
  • Förre sågverksarbetaren Risto Louko säger att han gärna hjälper miljökontoret vid inventeringen av marken vid Saxnäs.

Responsen på tidningens artikel om det förbjudna giftet pentaklorfenol, som användes för att rötskydda virket i sågarna intill Saxviken blev blandad.
– Jag kan inte minnas att det någon gångs duschades gift över virket, förklarade en sågverksarbetare, som numera är anställd vid Siljanssågen.

Annons

I fredagens artikel berättade förre sågverksarbetaren Bengt Eriksson att gift duschats över virket och att och även flera arbetskamrater fick kroniska sjukdomar sedan de kommit i kontakt med det.

En före detta sågverksarbetare från Västerdalarna hörde av sig och gav stöd åt Bengt Erikssons beskrivning.

– Det var för jävligt, sammanfattar han.

Miljökontoret har bekräftat att pentaklorfenol finns i marken där sågarna låg. Några mängder har inte specificerats.

Bengt Eriksson trodde inte att det finns någon kvar av de gamla sågverksarbetarna. Men det gör det, berättar Risto Louko, som jobbade på en av sågarna på 60-talet.

– Det finns många som lever och kan berätta om de vill, säger Risto Louko.

Han var själv med om att "dumpa" giftigt material.

– Miljökontoret, som undersöker marken, tittar på fel ställen. Vi tippade avfallet, från giftbaden tillsammans med barkrester och annat i Saxviken nedanför sågarna. Strandlinjen i dag ligger cirka 20 meter ut från det ställe där vi tippade avfallet. Jag kan gå med och visa miljöinspektörerna, säger Risto Louko.

Han berättar att dumpningen skedde en dag i veckan.och att han lastade med skyffel och handskar.

– Det var så mycket avfall att vi fick lov att åka till Sandängarna och tippa intill älven intill där golfbanan ligger idag. Jag höll på och körde ut skiten i sju år, så det blev ganska stora mängder. Att det var giftigt kan jag intyga. Saxviken var helt förstörd, och fiskarna låg med buken uppåt.

Enligt Risto kom arbetarna ikontakt med gift både via lungorna och via hand i mun.

– Det fanns en kallvattenkran, och småningom en varmvattenberedare på 20 liter, som inte räckte långt. Många åt sin matsäck med otvättade händer.

Risto Louko konstaterar att synen på miljön förändrats radikalt sedan 1960-talet då han hade anställning på en av sågarna.

– Det var inte bara sågarna som spred avfall, vilket innehöll gift. Mora camping på Prästholmen, till exempel, är byggd på en soptipp. Det var bara sumpmark där innan. Jag tycker det är viktigt att yngre generationer får veta det här. I dag skulle man inte kunna drömma om något liknande.

Mer läsning

Annons