Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emil simulerade framtidens flygmotorer

/
  • Slät kopp kaffe. Hemma i Mora tar Emil Engman igen sig med en kopp kaffe på Kaffestugan. Till hösten drar fysikstudierna igång igen och i framtiden hägrar en karriär i Tyskland eller Schweiz.  Foto: Dan Havemose

Annons

Emil Engman har framtiden för sig, och han vet om det. Med ett och ett halvt år kvar på utbildningen till civilingenjör i teknisk fysik, i Luleå, planerar han redan för examensarbete och en karriär i Tyskland eller Schweiz.

- Den europeiska marknaden lockar. Där finns det gott om jobb och svenska ingenjörer har bra rykte. Det är bättre betalt än i Sverige också, säger han.

Emil Engman är på tillfälligt besök i Mora, för att koppla av ett par dagar och hälsa på sina föräldrar. Det sista året har varit händelserikt för honom. I höstas arbetade han med ett eget projekt för tyska rymdfartsstyrelsen som handlade om simulering av luftströmmar och förbränning i så kallade scramjetmotorer, framtidens jetmotorer.

- Det handlar om överljudsförbränning, att se hur luftströmmar beter sig framför, i och bakom motorn vid förbränning i hastigheter långt över ljudets, säger Engman.

- Det är mycket komplicerat och kräver stor datorkapacitet att simulera, tillägger han.

Scramjetmotorer är en sorts motorer som fungerar på ett liknande sätt som jetmotorerna på dagens jetflygplan, men utan en snurrande turbin som driver in luften i motorn.

Tekniken bygger i stället på att flygplanet, när det når minst fyra gånger ljudets hastighet, får luften att strömma in med tillräckligt högt tryck i motorn, för att den, efter att ha komprimerats och blandats med vätgas och antänts, ska kunna öka planets hastighet ytterligare, när den expanderar i en jetstråle bakom planet.

- Det är ingen som flyger med sådana här motorer i dag. NASA, amerikanska rymdstyrelsen, har ett överljudshastighetsprogram och deras farkost har lyckats driva fram sig själv tio sekunder i mach 10, tio gånger ljudets hastighet. I framtiden är förhoppningen att både rymdfarkoster och kommersiell trafik ska kunna använda den här tekniken. Vi kommer förhoppningsvis att kunna nå ut i rymden med farkoster som kan starta och landa horisontellt, på en vanlig flygplats, säger Emil Engman.

Under terminen i Tyskland hjälpte Engman forskarteamet att justera mjukvaran som används vid simuleringen av scramjetmotorn.

- Trycket beräknades tidigare alldeles för högt, vilket inte gick att förklara fysikaliskt. Vi fick programmera om mjukvaran och nu fungerar det. Det var riktigt kul att arbetet ledde någonstans, säger Engman.

Fakta: Fakta: Emil

Aktuell: Läser civilingenjörsutbildningen teknisk fysik, inriktning tillämpad fysik, vid Luleås tekniska universitet och har praktiserat en termin vid tyska rymdstyrelsen, DLR, i Köln.

Ålder: Fyller 25 i sommar.

Intressen: Åka skidor, gärna utför Lapplandsfjällen.

Lyssnar helst på: Metallica, som varit största favoriterna sedan högstadiet.

Mer läsning

Annons