Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elisabeth serverade Tranströmer

/

I lördags serverade hon bland annat litteraturpristagaren Tomas Tranströmer under Nobelbanketten i Stockholms Stadshus. Några dagar senare är hon hemma i Vinäs och matar den lilla drygt årsgamla sonen Hjalmar.

Annons

För nionde gången var Elisabeth Jonasson, bördig från Venjan och bosatt i Vinäs, med och serverade på Nobelbanketten i Stockholms Stadshus under helgen.

I hemmet tar hon hand om några av de magnifika blomsteruppsättningar som prydde Stadshusets Blå Hallen under den stora festceremonin.

– Vi som arbetar får ta hem blomster efter festen eftersom de inte kommer att användas mera.

Efter att ha serverat snillen och kända personer kring de stora långborden var Elisabeth tillbaka till vardagen.

Men för Elisabeth är servitrisjobbet på Nobelbanketten likt vilket annat jobb som helst.

Det började hösten 2000 när Elisabeth gick på Hotell och restaurangskolan i Älvdalen med inriktning servering i tredje årskursen.

– Vi fick till Stadshuset i Stockholm för att som skolelever få vara med och servera. Vi fick åka ned och provservera vid några tillfällen innan vi antogs. Vi fick bekanta oss med lokal och porslin. Vi får hantera maximalt 15 tallrikar åt gången. Det var spännande att få komma dit första gången.

Elisabeths debut gick bra. Efter utbildningen blev hon anställd på Stadshuset och ingick som den inre skaran av servitörer och var med på alla typer av banketter inklusive Nobelbanketten varje år. Hon arbetade sig uppåt i hierarkin och fick ganska snart servera vi honnörsbordet.

– Jag har bland annat serverat kungen som släp. Det vill säga fyllt på glas och annan service.

Det är en diger lista med instruktioner som de 270 servitörerna får varje år. Där finns exakta instruktioner om körschema.

– Som jag har i fickan. Dessutom finns information om varje gäst om vilken typ av mat som passar.

2005 flyttade Elisabeth hem till Moras igen för att bilda familj.

– Men fram till och med 2007 var jag med varje år. Eftersom jag hade så stor rutin på arrangemanget frågade de mig om jag kunde komma varje år.

Under 2008, 2009 och 2010 fick Elisabeth säga nej på grund av graviditet.

– Men i år var jag nere för nionde gången och fick servera en del av honnörsbordet med flera nobelpristagare med bland annat Tomas Tranströmer. Han var ju lite av bankettens huvudperson.

Elisabeth säger att hon inte tänker så mycket på vem hon serverar.

– Jag är fullkomligt fokuserad på att göra mitt jobb. Det roligaste med jobbet i samband med dansen med att stå i baren eller plocka disk. Då får jag tillfälle att titta på alla vackra kläder och glada människor.

Efter festen så får vi diplom. Elisabeth har nio stycken hemma.

Yrkesskadan hon fått privat är att hon väldigt uppmärksam på den personal som serverar ute på restauranger.

– Jag ser vilka som har talangen för yrket.

Mer läsning

Annons