Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mona Pers lämnar ett stort tomrum efter sig

Annons
Mona Pers föddes på Öland och har skrivit boken

Vissa människor går bara inte att glömma. En sådan var Mona Pers. Lite orolig inför uppgiften att intervjua en av VLT:s ägares hustru åkte jag en tidig vårdag till Fjällsta utanför Hallstahammar. Mona skulle fylla 65 år.

Men nervositeten försvann så fort vi möttes. Hela Mona strålade av humor och värme. Snart satt vi och pratade om allt, ett prat som varvades med många glada skratt. Under samtalet blev också bilden av Mona klarare.

Under studietiden i Uppsala blev Mona och Anders ett par och de gifte sig 1958. Tre barn föddes, Sara i Uppsala och Lisa och Anders i New York. När Anders Harald skulle ta över ledningen av VLT blev huset i Fjällsta deras bostadsadress och Mona började arbeta vid Mälardalens Högskola.

Makarna hade inget emot att lämna Fjällsta lite då och då. Anders härstammar från byn Vinäs i Dalarna och de åkte gärna till fäboden Öndalen. Där finns varken vatten eller elektricitet men det var inget som Mona saknade. Hon stortrivdes.

Mona kunde konsten att anpassa sig. Och hon kunde det viktigaste av allt. Göra omgivningen glad och trivsam för alla och envar.

Nu finns inte Mona längre bland oss. Sorg och saknad kan aldrig mätas och att tomheten kommer att bli stor för alla som kände henne är uppenbart. Mest av allt för familjen. Men när den värsta sorgen lagt sig kommer alla vackra och fina minnen att bestå. För Mona älskade sin familj. En gång när vi möttes sade hon med glimten i ögat och ett leende på läpparna: ”Tänk att det bara är vi som vet om att våra barnbarn är ämnen till Nobelpristagare.”

Maj Karlsson

Mer läsning

Annons