Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogens hemligheter uppdagade

/
  • Förr brann skogen lite då och då. Bengt Ehnström visar en låga med spår efter flera bränder.  Foto: Lars-Erik Klockar
  • Ander Wästhed och Bengt Ehnström ledde söndagens exkursion bland Skålöskogens sevärdheter.  Foto: Lars-Erik Klockar
  • Utsikten från Kringelrisåsen är hänförande över skogar, sjöar och blånande berg med Västerdalälvens band långt borta i söder.  Foto: Lars-Erik Klockar
  • I en gran kan det finnas ett stort antal insekter, därtill mossor, lavar och svampar.  Foto: Lars-Erik Klockar
  • Ett 20-tal intresserade följde med Bengt Ehnström och Anders Wästhed på skogsexkursion i härligt väder.  Foto: Lars-Erik Klockar

Annons

- Jag var med och skapade den här härliga vandringsleden 1973, berättade Ynonne Nonis, medan vandringssällskapet rastade i solskenet vid Kringelrisåsens brant högt ovanför skogs- och sjölandskapet. Med en blänkande Huln rakt i söder.

Dit upp hade sällskapet pustat sig över branterna, plaskat genom små våtmarker. Stannat till och lyssnat till Bengt Ehnströms kunniga kommentarer kring de enskilda träden, dess många för ögat knappt synliga invånare och åsikter kring modernt skogsbruk och andra nymodigheter, som utgör ett hot mot dessa i många fall flerhundraåriga bjässar.

- Sådana här svårtillgängliga skogspartier ser ut som alla skogar såg ut innan det kommersiella skogsbruket tog fart, konstaterade Bengt.

- Det är fler organismer som är bundna till döda än till levande träd. Dagens sätt att bedriva skogsbruk gör skogen alltmer artfattig. Man sopar rent, tar inte bara stammarna utan också grot, det vill säga toppar och grenar.

- Jag har inventerat 270 insektsarter som lever i den skog som har fått utveckla sig fritt. Och där spelar åldern roll. De flesta finns i gammal skog, äldre än 150 år. I dagens planterade monokulturer, ofta med plantor av diskutabelt ursprung, råder artfattigdom.

 En av de viktigaste faktorerna för en artrik skog, är att den ska ha brunnit. Förr var det vanligt att skogarna brann med kanske fyrtio års mellanrum. Idag är stora skogsbränder mindre vanliga, så ovanliga att många "lövbrändor" skyddas för framtiden som reservat eller med andra restriktioner mot att brukas rationellt.

- Tyvärr är det dyrt, och mycket som borde få skydd blir utan, konstaterar Bengt Ehnström.

I solskenet på Kringelrisåsen mumsades matsäck och resonerades kring nya påfund som vindkraftverk dess fördelar och konsekvenser.

- Utbyggnaden av vattenkraft tog fisken, muttrade någon, nu kommer vindkraftverken och tar fåglarna...

Bengt Ehnström berättade att det inte bara är fåglar som far illa i vindkraftveken. Också fladdermössen råkar illa ut.

- Fladdermössens alla olika varianter är skyddade inom EU, konstaterar Bengt, vill man ta strid så skulle en sådan kunna leda till att vindkraftverken förbjuds!

Vilket vore lika bra eftersom de har för dålig verkningsgrad och för kort livslängd, fyllde någon i, och så böljade resonemanget fram och tillbaka däruppe på Kringelrisåsen, innan sällskapet packade ihop ryggsäckarna igen, slängde upp dem på ryggen och drog vidare mot Högerisåsen och Snöttuberget för nya observationer av både det lilla och det stora. 

Fakta: Bengt Ehnström, Nås, 72

Han har ägnat sitt liv från de tidiga tonåren åt småkryp, dess ekologi, utbredning och nytta eller onytta.

I decennier har han förmedlat sina kunskaper till jord- och skogsbrukare, forskare, studenter och allmänhet.

För sina insatser som levande kunskapsbank och inspirationskälla blev han nyligen tilldelad Skogsstyrelsens förtjänstmedalj i guld

Mer läsning

Annons