Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags för årets upplaga av boken Skinnarebygd - en populär julklapp

Söndag den 19 november är det dags igen. Då äger det årliga boksläppet av Skinnarebygd rum, en bok som Malungs Hembygdsförening givit ut sedan 1948. Då kommer också ett antal av de författare som medverkat i årets bok att presentera sina bidrag och trubaduren och vissångaren Torbjörn Korssell bidrar till underhållningen med sång till eget ackompanjemang. Det blir också möjligt att få sig en kopp kaffe.

Annons
Kurt Jonsson och John-Christer Åhlander med årets Skinnarebygd.Foto: Gunvor Jonsson

Utgivningen av Skinnarebygd är en uppskattad kulturgärning som Hembygdsföreningen står för. Genom åren har mycket som hänt i bygden blivit belyst och dokumenterat. Sådant som annars skulle fallit i glömska. Innehållet spänner över stort och smått. Kvalificerade forskningsinsatser med genomgång av arkiv och bibliotek blandas med beskrivningar av personliga upplevelser. Man berättar vad man varit med om, även det en viktig del av vårt kulturarv.

Genom åren har många som bidragit med uppsatser haft det lokalhistoriska arkivet i Malung som en rik källa att ösa ur. Desto viktigare  att detta arkiv återförs till Malung sedan det dokumenterats och katalogiserats av Arkivcentrum i Falun, allt enligt beslut av kommunstyrelsen.

De som arbetat med årets bok är John-Christer Åhlander och Kurt Jonsson. Innehållet i årets Skinnarebygd är rikt varierat.

 Johnny Martinsson ger med hjälp av sin fru Inger en initierad skildring av sitt arbete som ansvarig för Volvo Fritid, en verksamhet som startades av Niss Oskar Jonsson men så småningom övertogs och drevs av Volvo. Vi får en initierad inblick i hur en dynamisk utveckling av en framgångsrik bransch utvecklades i ett intrikat spel inom en storkoncern med ständiga organisatoriska förändringar med stora framgångar och mycket arbetsglädje, men där samtidigt omsorgen om det lilla Malung inte alltid stod högst på dagordningen för koncernledningen.

 Inger Döhl väcker till liv de minnen som äldre kommuninvånare har av den stora militärförbandsövning som ägde rum i Malung vintern 1946 med deltagande av  militär och fordon från södra Sverige. Övningen innebar liv och rörelse även för ortsbefolkningen i synnerhet i Östra Fors och Vallerås, där ortsbefolkningen ställde upp med kaffeservering och anordnande av samkväm med sång och musik. Dessutom fick man lära de värnpliktiga från södra Sverige att åka skidor, något som man kunde från barnsben.

 Sverre Hansson, som då gick i klass 3-4 i Vallerås, fyller på med egna minnen från denna militärövning, där inte minst de många fordonen tilldrog sig den unge grabbens intresse.

 I sin artikel om barnmorskorna i Malung ger Mass Elisabet Larsson  en initierad skildring, byggd på egen forskning om hur barnmorskeväsendet  tillkom i Sverige och hur socknen fick sin första barnmorska i  Malung 1849 och vilka som kom efter henne. Vi får också veta vilka höga krav på utbildning som ställdes för blivande barnmorskor. De ständiga diskussionerna på sockenstämman om finansiering av denna tjänst vittnar om att hälso- och sjukvård alltid handlat om pengar.

 Gunnar Bergstedt berättar om Tur Halfvar från Öje, med vilken han för övrigt räknar släktskap. Berättelsen är från 1800-talet men sträcker sig även in på 1900-talet och handlar om hur fast egendom genom skickligt agerande,  spekulation, giftermål och slump till sist resulterade i en betydande förmögenhet.

Brita Carlsson ger några fina barndoms-och ungdomsminnen från Hånäset och Öje villa dit Brita och hennes man Bengt fortfarande återkommer varje år. I en uppsats ger Britas bror, Nils Ingri, en väldokumenterad redogörelse för denna intressanta byggnad som uppfördes åren 1897-1899 med den kände Malungsarkitekten Per Henriks som upphovsman.

Nirs Peter Nordin beskriver i sin uppsats ”Hollywood i Mobyn” den genomtänkta och intressanta interiören av Niss-Oskarvillan i Mobyn i ett konsthistoriskt perspektiv; ett hus och ett hem som väl tillgodosåg behovet av att kunna representera på det sätt som förväntades av en direktör för ett stort industriföretag.

Nisse Würth ger en ingående beskrivning av hur tjärfabriken i Yttermalung bygges 1943 under världskriget liksom av det som hände i bygden vid samma tid. Att uppförandet av tjärfabriken  också hade en direkt  koppling till stöd för den tyska krigsmakten var länge, men inte nu längre, en väl bevarad hemlighet som efterföljarna till berörda företag ännu i dag inte gärna talar om.

Malungs Husmodersförening har i en studiecirkel dokumenterat hur det var att vara ”barn i Malung före 1950” där man minns  livet i helg och söcken; vad man åt, hur man lekte och hur man firade de stora högtiderna.

Gunvor Jonsson ger i sin artikel en överblick av Malungs Konstförenings 75-åriga verksamhet. Föreningen fyller 75 år den 18:e september nästa år.

Eskil Olsson har gjort en djupdykning i dokument och fotografisamlingar för att ge oss en initierad skildring av Malungs sista Kvarnbergsgubbar, färgstarka personligheter som får liv genom Eskils medryckande berättelse.

Evenemanget sker på sedvanligt sätt i IOGT:s lokaler i Malung med start klockan 15.00.

Uppslag i den nya boken Skinnarebygd.Foto: Privat

Mer läsning

Annons