Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Runnberg: Intriger och skadligt godtycke när S valde den sämre chefskandidaten

/

Annons

Utnämningsmakten är ett klassiskt maktverktyg för socialdemokratin. Göran Persson blev ökänd när han kunde lägga sig i utnämningar av exempelvis vem som skulle vara andresekreterare på ambassaden i Helsingfors. Nog fanns det väl någon förtjänt och tacksam socialdemokrat som kunde komma ifråga?

Topptjänstemän i Dalarna har snabbt efter sina karriärer visat sig vara goda socialdemokrater och fått höga befattningar i partiet – kommundirektör i Borlänge, eller landstingsdirektör, har visat sig vara en finfin politisk språngbräda.

Externa ansökningar är ett problem; då kan bra chefer av alla möjliga uppfattningar hålla sig framme. När dåvarande landstingsrådet Ingalill Persson (S) för tre år sedan fick frågan om varför det inte gått att söka befattningen som biträdande landstingsdirektör svarade hon, antagligen helt ärligt, att "den tillit som krävs i förhållande till organisationens styrelse kräver en längre tids kännedom än den som kan erhållas genom ett annonserat förfarande".

Tillit trumfar möjlig högre extern kompetens.

Möjligen är det precis Perssons hållning som förklarar det som, i en snårig och utdragen process, hänt i Ludvika.

För kompetens ska styra vem som får och innehar toppbefattningar åt det allmänna. Alltför ofta hänvisas till ospecificerade "samarbetsproblem" när chefer skiljs från sina chefsstolar.

Det var just bristande kompetens i yrket som förklarade att kommunalrådet Leif Pettersson (S) bröt med dåvarande kommunchefen Thomas Lagerström i april 2015.

Pettersson ansåg att Lagerström inte levererade, utan sköt upp frågor och dröjde med beslutsunderlag. Pettersson pratade klarspråk om detta. Givet den allvarliga ekonomiska situation som Ludvika behövde komma ifrån var detta naturligtvis allvarligt och antagligen kostsamt.

Jag tyckte då att Pettersson agerade resolut och föredömligt.

Men de avancerade danssteg som följt när det gällt att hitta en ersättare, där det tidvis varit ett steg fram och två tillbaka, har inte varit företroendeskapande för Pettersson och därmed inte för Ludvika kommun.

I stället för transparens och professionalism, visar processen tecken på att ha präglats av hyckleri och godtycke.

För att göra en lång historia kort - Pettersson förhalade utnämningen, rundade rekryteringsgruppen som skulle sköta frågan, formulerade jobbannonsen på ett styrande sätt för sin kandidat, lyste ut tjänsten när kontaktpersonerna i annonsen hade semester och struntade i ingångna överenskommelser med övriga toppolitiker.

Ludvikaalliansen sprack av detta eftersom C slöt upp bakom Pettersson och gick på möten hela hösten fastän man inte tänkte följa utfallet av dem. C, som redan tidigare ställt sig offside sig genom att kräva högre kommunalskatt än vad V gör (!), är inte längre välkomna på Ludvikaalliansens gruppmöten.

Majoriteten (MP+V+S) knakar också, eftersom MP berättat offentligt om Petterssons trixande och svarat på denna chefsutnämning med att omedelbart motionera om en helt annan grad av extern professionalism i rekryteringsprocesser.

Det ska bli mycket intressant att se om S kommer att fortsätta förbehålla sig rätten att godtyckligt välja en sämre kandidat...

Skattebetalarna lade ut 40000 kronor på en rekryteringsfirma under hösten, vars arbete och resultat Pettersson struntade i.

Utvärderingen förklarades på onsdagsförmiddagen vara sekretessbelagd, men enligt flera källor ledarredaktionen varit i kontakt med var det stor skillnad mellan de två slutkandidaterna.

Den sökande som valdes bort var väsentligt bättre än den som föreslogs för kommunstyrelsen. Enligt en uppgiftslämnare med insyn i processen "var det egentligen bara en kandidat"

Att rekrytera högste chef i en verksamhet som omsätter 1,5 miljarder måste (eller borde i alla fall) föregås av en grundlig process. Ludvika anlitade en legitimerad psykolog för att bedöma kandidaterna utifrån personliga egenskaper, ledarskapsförmåga, kommunikativ förmåga, stressreaktioner och konflikthantering.

Sedan valde Pettersson att föra fram den kandidat den psykologiska utvärderingen klassar som ett klart sämre chefsämne, enligt den översiktliga sammanställning som ledarredaktionen tagit del av.

Självklart ställer dessa turer Ludvikas professionalitet vad gäller chefsrekryteringar i ett löjets skimmer. Självklart betyder det här att framtida goda kandidater drar sig än mer för att exponera sin vilja att byta jobb för sin nuvarande arbetsgivare - när Ludvikas kommunledning dessutom bortser från deras chefskvaliteter när den slutligen bestämmer sig.

Och inte kan väl förklaringen vara att den bättre chefskandidaten förr nio år sedan var en ledande moderat politiker i sin hemstad?

Nej, det kan jag inte tro.

Mer läsning

Annons