Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Resurserna måste ökas nu"

/
  • De senaste årens besparingar inom skolan i Ludvika och Smedjebacken syns tydligt i Lärarförbundets rankning av landets skolkommuner, där de två västerbergslagskommunerna rasar utför.  Foto: Gunne Ramberg

Annons

Sedan i fjol har Ludvika tappat 76 placeringar, från 152:a till 228:e plats av 290 kommuner.

Smedjebacken ligger bättre, 159:a, men har rasat dit ända från 49:e plats i fjol.

- Vi ligger jätterisigt till, säger Christina Samdahl, ordförande för Lärarförbundets avdelning i Ludvika.

Vad beror raset på?

- Vi har fått sämre med resurser, inte minst gällande lärartäthet, har fler sjuka lärare och låga löner.

I det senare fallet, löner, hamnar Ludvika på en föga hedrande 255:e plats i landet.

Hur märks försämringen i verksamheten?

- För lärarna har det blivit ett mer slimmat schema, som gör det svårt att få ut pauser. Det ger en stressad situation och det har även blivit mindre tid per elev. Då blir det inga bra lärare och det leder till att folk mår dåligt.

Vilka reaktioner möter du bland förbundets medlemmar?

- Det är en uppgiven stämning. Ändå gör lärare alltid allt för att barnen ska få det de behöver. Frågan är bara om barnen mår bra av att ha stressade och trötta lärare?

Christina Samdahl efterlyser en annan prioritering inom kommunen om vad som är viktigt att satsa på.

- Som det är nu tycks vår förvaltning få lägga mycket kraft och pengar för att klara av de ökande socialbidragen. Kommunen måste nog hjälpa till nu, så att även skolan kan prioriteras.

Ett tydligt tecken på att det går åt fel håll för Ludvika som skolkommun, menar Christina Samdahl, är att meritvärdet (genomsnittliga betygspoängen) för niondeklassarna försämrades så mycket mellan 2009 och 2010 att Ludvika i det kriteriet rasat från 132:a till 222:a bland landets kommuner.

- Resurserna måste ökas nu. Det behövs högre lärartäthet och högre löner för att vända det här.

I Smedjebacken är läget nästan lika förtvivlat.

- Vi ligger visserligen bättre till än Ludvika, men det är oroväckande att vi det senaste året rasat så många placeringar i rankningen, säger Britta Lindqvist-Ingolf, ordförande för Lärarförbundets avdelning i Smedjebacken.

Att raset kommer nu förklaras till stor del av att rankningen grundas på statistik från föregående år, i det här fallet alltså 2009.

Då hade de stora skolbesparingarna i Smedjebacken 2008 hunnit slå igenom.

- Över huvud taget försämrades allt inom skolan här väldigt mycket till följd av neddragningarna 2008.

Britta Lindqvist-Ingolf tillägger:

- Jädrar vad besparingar det var då. Inte minst fick många lärare sluta. Nu har vi i stället svårt att få tag i lärare.

Hon vill inte i detalj gå in på hur försämringarna syns i statistiken. Men klart är att på minussidan i Smedjebacken finns: resurser, lärartäthet, andel barn i förskola (riktigt ras, som antas bero på långa barnomsorgsköer under 2009), antal godkända i årskurs 9, andel som klarar av gymnasiet inom fyra år samt andel högskolebehöriga.

Fakta: Kriterierna

Sedan 2002 utser Lärarförbundet årligen Sveriges bästa skolkommun, sett från förskola och upp till övergången från gymnasium till högskola.

Rankningen bygger på 14 olika kriterier och utgår från statistik som hämtas från Statistiska Centralbyrån, Skolverket, Lärarförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

Bland de kriterier som ligger till grund för undersökningen kan nämnas: resurser till undervisning, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, lärarlöner, kommunen som avtalspart, andel barn i förskola, betygsresultat samt andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9, andel elever som fullföljer gymnasium inom fyra år och andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

Mer läsning

Annons