Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Goda tider för sågverksbröder

/
  • Kollar virket. Per-Arne Grumich kollar virket så det duger till det som det är tänkt till, det krävs ett mycket vant öga för jobbet, för den oinvigde se alla brädor likadana ut.
  • Ströpojke. Tore Andersson jobbar som ströpojke vid Vanhälls såg, eller ströneger som det vanvördigt kallades förr. Han strölägger det virke som senare ska lamellsågas för att bli tumstocksvirke.
  • Transport. Virket transporteras till upplägget efter sågningen för att sedan gå vidare till torkanläggningen.
  • Ny lamellinje. Bröderna Erik och Pär Stål vid den nyinstallerade lamellsåglinjen vid Vanhälls sågverk, som inte är riktigt inkörd..

Annons

Vanhälls sågverk har funnits sedan 1920-talet och på 60-talet började den inriktning som det är i dag. Då började dåvarande ägaren Werner Andersson att samarbeta med Hultafors AB. Det handlade om att leverera björkvirke för tillverkning av tumstockar. Trots att det kommit ett otal nya sorters material har det visat sig att den traditionella tumstocken håller måttet i dubbel bemärkelse. Smeder, snickare och andra hantverkare föredrar att använda tumstocken.

- Vi säljer virke för cirka tio miljoner kronor om året för tillverkning av tumstockar, berättar Pär Stål.

Allt mer av möbeltillverkningen har hamnat utomland och då främst i öststaterna och även Ikea har byggt upp stora fabriker i öst.

Problemet är att det börjar bli brist på råvaror i bland annat Polen. Det finns i Polen en stor leverantör av björkmöbler till Ikea och de har nu börjat rikta sina blickar mot baltländerna för leverans av råvaror, men där är Ikea etablerade på egen hand så det har uppstått en konkurens om björken.

- Utifrån den bakgrunden har vi nu blivit intressanta igen, men nu som leverantör av lamellvirke till Polen, säger Pär Stål.

De har nu tecknat ett kontrakt med det polska företaget om leverans av virke. För att klara detta har en helt ny lamellsåglinje byggts upp i sågverket, vilket gör att de plockar bort ett moment i produktionen.

Om allt går som planerat räknar de med att inom något år göra nästa stora investering och det är att köpa in utrustning för att helt automatiskt bestämma kvalité och för att kapa i rätt längd.

- Detta sker delvis manuellt i dag och sysselsätter fem personer, men genom att öka volymerna räknar vi med att de ska vara kvar, däremot kommer de att jobba med annat, understryker Pär Stål.

Trots att sågverksdöden drar som en farsot över landet, de är ensamma kvar i Västerbergslagen, andas det en optimism inför framtiden hos bröderna Stål.

- Vi kanske är tokiga som satsar på detta, men det är ett sätt att leva och få sin försörjning från, dels vi själva och dels de 17 som jobbar här, summerar Pär Stål.

Läs mer i dagens tidning!

Mer läsning

Annons