Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Buskörningen upphör?

/
  • Dammproblem. Redan den 10 mars var det säsongspremiär för den olagliga buskörningen på sligdammen och nu när det är torrt är det stora problem med dammet som sprider sig långa sträckor. Blötbergsbor störs också av bullret som efter en större skogsavverkning blivit än värre i år, berättar Bernt Eriksson.
  • Grusade förhoppningar. Bernt Eriksson ställer sig inte bakom idén om att täcka sligdammen med rötslam från reningsverken. En mycket bättre lösning för att få stopp på mc-åkandet är att gräva av de två väganslutningarna, anser han.

Annons

Vid ett möte på länsstyrelsen i förra veckan kläcktes idén att lägga ut rötslam från reningsverken i Gonäs och Ludvika.

- Det finns flera fördelar med detta. Förhoppningsvis skulle det bli slut på körningen på sligdammen, kommunen skulle bli av med rötslammet och sligdammen skulle på sikt bli återställd med växtlighet, säger Göran Eriksson, miljöchef i Ludvika.

Vid mötet i Falun medverkade representanter för tidigare gruvägaren SSAB, markägaren Stora Enso, Ludvika kommun, länsstyrelsen och två personer bosatta i Blötberget.

Mötet beslutade att SSAB och kommunen ska ta fram ett förslag på vad som kan göras för att återställa sligdammen och att länsstyrelsen ska få detta förslag inom två - tre veckor.

Göran Eriksson uppskattar att sligområdet täcker en yta på cirka 20 hektar, 200 000 kvadratmeter. Han förmodar att jobbet med att lägga ut rötslam kan börja i år och att det sedan får göras i etapper.

Järnmalmsgruvan i Blötberget stängdes 1979 och i flera år har boende i trakten klagat på att sligdammen, där gruvan lade ut avfallssanden, använts för körning med motorcyklar, exempelvis motocross och enduro. Det har medfört problem med damm och buller och vidare har det påpekats att backsvalornas bon förstörts.

- Området har väl varit intressant för att man kunnat åka och slira där i gruset och vid omkullkörningar har man ramlat ganska mjukt. Läggs det ut rötslam blir det väl inte så trevligt att åka där direkt efteråt. Och längre fram, när marken sätter sig, blir det en hårdare yta som nog inte heller är så kul att köra i, resonerar Göran Eriksson.

Vid mötet på länsstyrelsen noterades att Blötbergsborna tidigare varit motståndare till att slam läggs ut på grund av oro för luktproblem.

Nu hävdades det att länsstyrelsen har goda erfarenheter från slamutläggning på andra håll där lukten snabbt avtagit. Som exempel nämndes Vassbo sandmagasin i Idre, Lilla Bredsjön i Garpenberg och Saxberget i Saxdalen.

Fakta: Rötslam

Rötslam är slam som avskilts vid rening av avloppsvatten och sedan genomgått förruttnelse i rötkammare.

Slam från de kommunala reningsverken innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen. Slammet måste, innan det används eller deponeras, stabiliseras genom rötning i rötkammare eller luftning.

Det stabiliserade slammet kan i princip användas som gödselmedel, främst som fosforkälla, på jordbruksmark. I vissa fall är dock halterna av tungmetaller, främst kvicksilver, kadmium, koppar och zink, så höga att slammet måste deponeras på avfallsupplag.

Ludvika kommun har sex reningsverk och vid dessa "produceras" årligen cirka 5 000 ton rötslam. En stor del skickas till Björnhyttans sopstation där slammet genom en process omvandlas till anläggningsjord som kommunen använder bland annat vid vägarbeten. Rötslammet innehåller relativt små mängder tungmetaller och kommunen har möjlighet att sprida det på åkermark. Hittills har detta inte skett, bland annat på grund av ointresse bland bönderna.

Källor: Nationalencyklopedin och Tommy Brolin, vatten- och avloppschef vid Ludvika kommun.

Mer läsning

Annons