Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Andersson och Jonuks har öppnat den första gruvan i Mellansverige på årtionden

/
  • Trimmning. Det dånar öronbedövande inne i Ludvika Bergwerks AB:s anrikningsverk vid den nya granatgruvan.
  • 1,5 miljarder år. När Jan Andersson krossat det gamla berget och fått fram granatkulorna a som bildats för 1,5 miljarder år sedan så mals de i anrikningsverket till fin hård sand industrisand visar Roland Jonuks.
  • Titta där. Granaterna syns i fem millimeter små runda bruna kulor som berget är proppat med.
  • Krossas. I fyra steg krossar Jonuks och Andersson berget innan det anrikas i det nybyggda anrikningsverket i skogen utanför Söderbärke.
  • Dagbrott. Roland Jonuks och Jan Andersson har öppnat den första gruvan i Bergslagen på årtionden.  Foto: Peter Ohlsson

Annons

Mitt inne i skogen ligger dagbrottet och anrikningsverket. Vargar och lo har strukit i området under bygget. Älgar är flitiga besökare trots att det nu dånar det från den nya gruvan.

Det är Mellansveriges tredje gruva vid sidan av Zinkgruvan i Askersund och Bolidens gruva i Garpenberg. En ny gruva som kanske visar att det kommer nya gruvor på fler ställen i det landsdel som inte för inte heter Bergslagen.

- För att göra en lång historia kort så var det så att jag jobbade med prospektering i Bergslagen åt LKAB på 1970-talet. Vi letade bas och legeringsmineral. Av äldre geologiskt material framgick att det fanns granatförande gnejs i ett stråk i Larsbotrakten.

- Vid en kontroll för några år sedan och hittade block med granater i och det ena gav det andra, minns Roland Jonuks.

Sedan har han och kompanjonen Jan Andersson, som äger Swemas i Gonäs och kan det där med krossar, kartlagt området och funnit ett 50 meter brett och åtskilliga hundra meter långt gnejsstråk fullt med granater.

- Vi har borrat 20 meter djupt och det är fullt med granater. Hur djup och lång fyndigheten är vet vi inte än, berättar de.

2003 började man att bygga huset för anrikningsverket och nu trimmas processen in under ett öronbedövande dån.

Gruvan är förhållandevis liten och bryts som ett dagbrott. De hyr in en sprängentreprenör som gör ett par sprängningar om året. Det räcker för den än så länge rätt blygsamma produktionen, 50 000 ton råberg per år. Granathalten är hög, 20 procent.

Sedan krossas berget utomhus i tre olika krossteg. När berget krossats till en kornstorlek på mellan noll och fem millimeter så påbörjas anrikningenk där olika processer och avvattning till slut ger resultat.

Den sista delen i anrikningsprocessen står ett skakbord från Nyhammars bruk för som utvinner den finaste fraktionen till skärsand.

- Vi har byggt om processen flera gånger hittills och nu håller vi på att fintrimma processen. När vi kommer upp i full produktion så behöver vi mer folk än vi två, berättar Jonuks.

På granatområdet har det inte funnits utvinning i Sverige sedan krigsåren. Europa har fram tills nu inte haft någon granatutvinning i större skala Granatsand används till i industriprocesser som vattenskärning av plåt och som blästersand.

- Granatsand importeras idag från bland annat Indien och Australien. Där gräver man upp och anrikar natursand som har ett granatinnehåll på sju procent. Den krossas inte som vår sand så de som testat vår krossade granatsand har konstaterat att vår biter bättre, förklarar Jan Andersson.

Plimab i Ludvika har testat den finaste fraktionen som säljs under varumärket SweGar i vattenskärningsmaskinen i Ludvika.

Lite grövre fraktioner har bland annat Statoil i Norge använt i samband med att man blästrat gasrören till Snöhvitfältet norr om Norge.

- Och våra kunder är nöjda. Vi hinner inte producera i takt med att efterfrågan ökar. Vi har en stor potential här, berättar de.

Restprodukten är bra. När tidningen är på plats kommer lastbil och lastar en biprodukt, rentvättad sand som körs till ett asfaltsverk.

- I vintras använde Ludvika kommun vår sand som halkbekämpning på vägarna, berättar Jonuks som förklarar att hans berg är fritt från tungmetaller så allt som utvinns i gruvan kommer till nytta.

Mer läsning

Annons