Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE: Att riva Folkets hus i Ludvika vore att riva en oersättlig lokalhistoria

Annons

Det finns ett förslag om att riva gamla Folkets hus. Förslaget tvingar en att tänka efter. Är byggnaden viktig för Ludvika eller inte?

År 1901 sålde Ludvika bruk tomten i hörnet mellan Skolgatan och Engelbrektsgatan till Ludvikas första nykterhetsförening. Staden fanns ännu bara på papper. På tomten och på 150 lass slagg från Marnäs hytta restes ett Folket hus som invigdes 1905. Det fyller i år 113 år. Men för att förstå vad Folkets hus står för, måste vi blicka bakåt och se sammanhangen.

Vid mitten av 1800-talet förvandlades vårt jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. I spåren följde rotlöshet och alkoholmissbruk. Ur misären växte folkrörelser fram, som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. De uppförde allmänna samlingslokaler ”Folkets hus”, som kom att fungera som medborgarskolor med mötesteknik, allmänbildande ämnen och kulturaktiviteter, vilka stärkte självkänslan och utvecklade individen.

I Ludvika omvandlades, under industrialismens mest expansiva tid, den gamla bruksmiljön i rask takt till en modern stad under medverkan av Carl Roth, disponent för det bolag som bildats av bruket. Bolaget tog initiativ till företaget Elektriska AB Magnet (senare del av ASEA/ABB), startade en ångsåg, anlade Ludvika kraftverk, byggde om Marnäs hytta och mycket mer, på kortare tid än vi skulle klara i dag.

Bolaget bildade också ett fastighetsbolag för exploatering av jordbruksmark till tomtmark och upprättade en stadsplan med centrum i Prästgårdshagen. Folkets hus-tomten såldes till nykterhetsföreningen i detta skede. Och 1919 blev Ludvika stad!

Gamla Folkets hus uppfördes av nykterhetsföreningen och järnarbetarnas fackförening tillsammans, med bidrag från Elektriska AB Magnet. Ritningarna gjordes av dess elektroingenjör John Åkerlund, senare en rikskänd arkitekt. Här inrymdes en stor sal med scen och läktare, café, vaktmästarbostad med mera. Vid invigningen talade Karl Erik Forsslund och Gustaf Ankarcrona, tunga kulturprofiler vid denna tid. En minnesmedaljong gavs ut med byggnaden på framsidan och texten ”Enighet ger styrka” på baksidan.

Folkets Hus utgjorde en social grundpelare vid bildandet av Ludvika stad! Rivs byggnaden mister vi för alltid en synlig, autentisk och användbar del av vår lokalhistoria. Den kan inte ersättas med arkivaliska dokument. Kulturbyggnader finns inte till för sin egen skull utan för att berika vår vardag och skapa förståelse för olika företeelser och ge oss en förankring i tiden.

Vårt Folkets hus tillhör de äldsta, relativt välbevarade Folkets hus-byggnaderna.

Den förefaller dessutom vara den allra första byggnad som John Åkerlund ritade.

Ett alternativ till att riva är att renovera byggnaden med syftet att Ludvika minicirkus och annan verksamhet som huserar där, ska ha ändamålsenliga lokaler utan att det orsakar höjda hyror.  Kanske kan grundarna av Folkets hus stimuleras att, inför stadens 100-årsjubileum, bidra till byggnadens fortbestånd?

Ann Marie Gunnarsson, Ludvika

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons