Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Setra ökar produktionen med 50 procent

/
  • De färdiga träbalkarna plastas in automatiskt innan de skickas iväg till leverans. Foto: Staffan Westerlund
  • Fingerskarvar. Genom att bräderna fogas samman med så kallade fingerskarvar kan man göra mycket långa träkonstruktioner. Foto: Staffan Westerlund
  • Inte konjunkturkänsligt. Den svenska högkonjunkturen är positiv för Setra, men platschef Kjell Lilletjernbakken menar att branschen inte är särkilt konjunkturkänslig. Foto: Staffan Westerlund
  • Teknikintensivt. Nyinvesteringarna handlar framför allt om en uppdatering av maskinparken. Några omfattande nyanställningar är inte aktuella. Foto: Staffan Westerlund
  • Virkesmätare. I scannern läser laserstrålar av varje plankas kvalitet. Den känner bland annat av var det finns kvistar. Foto: Staffan Westerlund
  • Limmas. Bräderna duschas i ett regn av lim innan de matas vidare för att pressas och sedan härdas i en gigantisk mikrovågsugn. Foto: Staffan Westerlund
  • Setras limträfabrik i Långshyttan har gjort en investering på 20 miljoner i en förnyad maskinpark. Moderniseringen ska öka produktionen med cirka 50 procent till minst 50 000 kubikmeter limträ per år. Foto: Staffan Westerlund

Annons

- Limträ är ett material i tiden och vi tar marknadsandelar från både stål och betong, säger Kjell Lilletjernbakken som är platschef på Setra i Långshyttan.

Ett viktigt argument som talar för trä i en tid då medvetenheten om jordens begränsade resurser har växt är att det är förnyelsebart menar Kjell Lilletjernbakken.

- Dessutom är det snyggt och prisbilden är hygglig jämfört med stål där priset har stigit i höjden.

Ungefär 70 procent av produktionen går till export främst till Tyskland, Japan och Italien. Setra har även varit och nosat lite i Spanien och gjort en leverans till Kina. Fast kineserna har ingen trätradition och har ännu inte upptäckt limträets möjligheter enligt Kjell Lilletjernbakken.

Även den inhemska marknaden växer. Högkonjunkturen gör att det byggs mycket i landet och de senaste åren har försäljningen inom Sverige ökat med tio procent per år.

- Utvecklingen inom träteknologin har ökat den japanska efterfrågan. Förra året byggdes 1,3 miljoner bostäder i limträ i Japan, berättar Tomo Takahashi som är säljare för Setra i Tokyo.

Fabriken i Långshyttan har 52 anställda, men några omfattande nyanställningar lär inte nyinvesteringen leda till. Det handlar huvudsakligen om en uppgradering av maskinparken. Man har bland annat automatiserat kapningen och emballeringen, förbättrat fingerskarvanläggningen och köpt in en ny scanner.

Limträ består av flera plankor med fibrerna i längdriktningen som limmas ihop till tjocka bjälkar. Genom så kallad fingerskarvning kan man fläta ihop brädorna med varandra och skapa mycket långa träkonstruktioner.

Fingerskarvning har också den fördelen att man kan använda mycket mer av träet än då man bygger i massiv stock. Det ger helt enkelt mer i utbyte.För att skarvarna ska hålla får det inte finnas kvistar i dem. Scannern har övertagit virkesmätarens uppgift. Den analyserar brädornas kvalitet och ser till att skarvarna hamnar på hållbarast ställe eller kasserar det som inte går att använda.

Arkitekten Magnus Silfverhielm är professor på institutionen för teknik och design vid Växjö universitet. Han menar att trä länge hade en oförtjänt dåligt rykte som byggmaterial på grund av flera stora stadsbränder under 1800-talet. Men det var inte träbalkarna som fattade eld utan spåntaken. Trä är i själva verket ett mycket brandtåligt material.

- Räddningsverket går hellre in i ett byggnad av limträ än av stål. Trä förkolnar, men kärnan är intakt. Stål blir som spaghetti, säger han.

Först 1995 blev det tillåtet att bygga trähus högre än två våningar, men det går att bygga betydligt högre konstruktioner av limträ än så. Limträbågarna som håller upp taket till Stockholms Centralstation från 1925 är ett tidigt exempel på den cirka hundra år gamla tekniken. I Växjö byggs just nu åttavåningshus i trä.

Magnus Silfverhielm berättar att Setra har utvecklat en byggteknik för flervåningshus där husen byggs i moduler i husfabriker. Eftersom trä är nästan en fjärdedel så tungt som betong är modulerna förhållandevis lätta att transportera till den plats huset ska stå. Sedan är de bara att stapla dem på varandra som legobitar.

Trä må brinna förvånansvärt dåligt men Magnus Silfverhielm brinner uppenbarligen för trä.

- Jag tycker att det är underligt att man inte bygger GSM-masterna i trä, säger han.

Mer läsning

Annons