Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långshyttan och stålverket i Avesta i fara med en fusion

/
  • Bjarne Rasmussen, IF Metallordförande i Degerfors befarar att det blir tufft med jobben i Långshyttan, Torshälla och delar av Avesta om fusionen med Thyssenkrupp blir verklighet.

IF Metalls klubbordförande i Degerfors Bjarne Rasmusen är rädd för att stålverket i Avesta, valsning av 1500 millimeters standardplåt, banden i Långshyttan och Torshällaenheten berörs i Sverige men inte Degerfors om en fusion blir av mellan Outokumpu och TyssenKrupps rostfria del.

Annons

Järnbruksklubbens ordförande i Degerfors Bjarne Rasmussen förklarar då stålverket lades ner i Degerfors 2002 så fick Degerfors ta över ThyssenKrupps produktion av grov rostfri plåt som kompensation för stålverksnedläggningen.

– För oss är det ingen nyhet att det sker struktureringar. Det fanns 21 företag inom stålindustrin i Europa 1976, antalet har krympt hela tiden och är nu nere i fyra företag. Det kommer bli tre. Det här är typiskt då det är lågkonjunktur och det finns en överkapacitet ute i Europa. Något måste helt enkelt ske och då är det en styrka för oss i Outokumpu att ha finska staten som huvudägare.

– Svettigast får de orter som har likartad verksamhet, för det handlar helt enkelt om att effektivisera, säger Rasmussen som kan stålindustrin efter alla år som facklig representant i Avesta och Avetsta Sheffilds bolagsstyrelse och som ordförande för klubben i Degerfors.

Hans bedömning är de svenska orter som har liknande produktion som ThyssenKrupp är Torshälla och Långshyttan och delar av Avesta. Avesta kan valsa tvåmetersplåt, vilket det tyska företaget inte kan så där är Avesta starkt.

– Men Avesta valsar också 1500 millimetes plåt och kallvalsad 1500 millimeters plåt gör man också i Torshälla

– Långshyttan som redan innan detta har sina utmaningar tillverkar tunna plåtband. Det är ett område där ThyssenKrupp är som starkast och har sådana volymer och bredd att Långshyttan får det svårt.

– Torneå har kallvalsad produktion och det är just det kallvalsade området som berörs mest. Men Outokumpu har investerat långt över 10 miljarder i Torneå så jag bedömer att Torneå står mycket starkt och rustat om det blir en affär, bedömer Rasmussen.

– Sedan har vi frågan om stålverken som har överkapacitet. Vi har stålverk i England, Avesta och två i Torneå. Händer det något hos oss så har England produktion av slabs till plåt och till långa produkter och det är de ensamma om. Torneå har fördelen av att Outokumpu satsat så mycket att det är modernast i Europa, säger Bjarne Rasmussen som manar alla att kämpa för jobben.

– Tyvärr är företaget tvungna att göra något med den konkurrens som nu råder. Eftersom både Outokumpu och ThyssenKrupp saknar pengar så tvingas de in i detta med sina tillgångar. Min bedömning är att Arcelor Mittals Aperam är stora nog att klara sig själva och spanjorerna har en bättre spridning i världen så det här med ThyssenKrupp ska vi ta på allvar, säger han.

Mer läsning

Annons