Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra grundskola - dåliga betyg

/
  • Kommunens utvecklingsledare Karin Lundgren, tror att den nya läroplanen ger bättre förutsättningar att upptäcka kunskapsbrister hos elever då betyg ska sättas redan från årskurs 6 från och med nästa höst.
  • Regeringen och utbildningsminister Jan Björklund har fattat beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i terminsbetygen, men inte finnas med i slutbetygen. Beslutet gäller för alla årskurser där man får betyg. För grundskolan åk 6-9 införs det från och med hösten 2012.

Som helhet är Hedemoras grundskola väldigt bra - plats 30 i landet enligt SKL.
Men resultatmässigt är det sämre ställt. Var femte elev som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasiet.
– Vi ser detta som ett misslyckande och kommer att fokusera extra på elevernas resultat och välmående. De hänger ofta ihop.

Annons

Skolans målsättning är att alla elever ska uppnå målen i samtliga ämnen berättar Karin Lundgren.

– Tyvärr har vi misslyckats totalt där. Endast 73,6 procent som går ut årskurs 9 har godkänt betyg i samtliga ämnen.

– Och endast 80 procent har behörighet till gymnasiet, vilket är sämre än riksgenomsnittet som är 87 procent.

Skolan har många krav och förväntningar på sig. Man måste lära sig fokusera på det som är viktigast menar hon.

– Just nu är elevernas resultat och välmående viktigare än allt annat. Mår eleven bra, går det bra i skolan och vice versa.

Karin Lundgren är lärare i botten men har under 2,5 år arbetat med projektet barn och ungas psykiska hälsa. Hon ser klart att hälsa och betyg hänger ihop.

– För att elever ska orka med skolan, måste de må bra.

Grundskolans resultat för avgångselever har gått upp och ned under flera år, mest ned.

Illavarslande menar Lundgren. Var fjärde elev som går ut grundskolan har inte godkänt i alla ämnen. Och var femte elev är inte behörig till gymnasiet.

– Vi ser en negativ utveckling som tycks svår att vända.

Den höga frånvaron spelar stor roll - 50 av kommunens 500 avgångselever hade förra året tillsammans drygt 20 procents frånvaro.

– I genomsnitt är det en dag i veckan. Det säger sig självt att det påverkar resultaten.

Någon skillnad mellan Vasaskolan och Jonsboskolan finns inte försäkrar hon. Däremot varierar orsakarna - en del har skolrelaterade problem, andra har det jobbigt hemma, psykisk ohälsa, olust eller apati. Socialt ursprung kan också påverka elevens ambition.

– Här är det skolans skyldighet att kompensera. Vi måste hjälpa varje elev att finna trygghet, motivation och insikt.

Ett skolfrånvaro-team med bland annat elevhälsa, skola, bup och socialförvaltning har arbetat tillsammans för att ge ungdomar stöd på alla nivåer och samtidigt vara rådgivare till skolorna.

– Vi har slitit med frågan länge men inte sett några direkta resultat.

Den 1 maj 2011 började därför Karin Lundgren som skolans utvecklingsledare med uppgift att förstärka den pedagogiska utvecklingen och råda bot på otillåten frånvaro och dåliga resultat.

– Egentligen är det inte bara den olovliga frånvaron som är problemet. Det är även den onödiga frånvaron som ställer till det för elever. En del föräldrar anmäler frånvaro för eleven utan direkta skäl.

– Vi har i alla fall styrt upp rutinerna. Vid varje oanmält frånvarotillfälle kontaktar vi hemmen direkt. Vi tror att bara det kan få "nyskolkande" elever att komma tillbaka.

De dåliga resultaten ska avhjälpas redan på förskolan. Bra insatser i tidig ålder lönar sig på sikt.

– Vi har anställt en specialpedagog för förskolan. Vi har utbildat förskolepersonal i hur de bäst kan upptäcka elever i behov av stöd samt hur de själva kan hjälpa dem.

För att få fram extra resurser i dessa ekonomiskt strama tider, måste en strukturförändring av undervisningen ske så det blir fler lärare på vissa lektioner förklarar Lundgren.

– Tanken är att all skolpersonal ska vara med och arbeta fram en ny organisation så att alla drar åt samma håll.

Arbetet ska ske under nästa termin, bland annat under studiedagar.

– Det är inte säkert att det kommer att synas redan till hösten, men vi försöker ha is i magen och tänka långsiktigt.

Hon hänvisar till en forskningsstudie av John Hattie från Nya Zeeland där han sammanställt 50 000 olika forskningsstudier gjorde med 80 miljoner elever.

– Han har tagit reda på vad som mest påverkar elevens studieresultat och det är inte alls det vi diskuterar här hemma.

Det handlar inte om små eller stora skolor, pengar och datorer, socialt och etniskt ursprung. Nästan inget som Hattie pekar ut som eftersträvansvärt, finns med i rekommendationerna för svensk skolutveckling

I stället handlar det om elevens självuppfattning, särskilt stöd, systematisk utvärdering och inlärning i snabbare takt för snabba elever.

Och kanske det viktigaste av allt - relationen lärare/elev.

– Bra relationer ger bra resultat. Viktig är också att läraren är tydlig och alltid jobbar utifrån elevens behov.

Så har det låtit länge, men verkligheten är ofta en annan. Stora klasser, få lärare.

Hur ska det gå till?

– Vi måste organisera om undervisningen, upprepar hon. Få loss fler lärare till varje lektion.

– Vi erbjuder undervisning av hög kvalitet redan nu och vi har utbildade, duktiga, lärare. Vi måste skapa bättre förutsättningar så de kan ge eleverna den undervisning de behöver.

Mer läsning

Annons