Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stipendiat imponerade

/
  • Bandet. Anna framträdde tillsammans med Erik Söderling, gitarr, Björn Sima, trummor, och Janne Manninen, kontrabas. Som gästartister hade hon sin far Ingemar och kusin Marit Ihlis.

Annons

Några minuter efter att hon tagit emot kommunens kulturstipendium på 10 000 kronor inledde Anna Ihlis och hennes band en konsert.

Stipendiaten hann med att scendebutera på både gitarr och piano. Dessutom var det första gången som hon offentligt framförde några alldeles nyskrivna stycken.

Hon gav prov på stor sångmässig bredd, röstresurser som kan ta henne långt.

Dessutom bjöd hon på ett mellansnack som var avslappnat, familjärt och inte minst underhållande.

Till det sistnämnda bidrog hennes gnabb med pappa Ingemar Ihlis, som fanns på åhörarplats - åtminstone till en början.

- Den här låten, som jag skrivit själv, heter "Sick house". Och pappa, den handlar inte om hemma, förklarade Anna innan hon bjöd upp Ingemar på scenen som "hämnd" för att han vid ett tillfälle - och utan att förbereda henne - tagit upp henne på scenen under en konsert.

- Pappa, du står där, talar inte i mikrofonen och spelar dragspel bara när jag pekar på dig.

- Vet ni om att Anna också heter Elsa Viktoria, Viktoria efter det här dragspelet, kontrade multiinstrumentalisten Ingemar, som några minuter tidigare, i samband med pris- och stipendieutdelningen, underhållit åhörarna med fantastiska fanfarer på näverlur.

Men efter några låtar och några underhållande ordväxlingar tog Anna på nytt befälet och kommenderade barskt:

- Pappa, nu kan du gå ner och sätta dig igen.

Och Ingemar lydde, vilket innebär att den här texten kan avslutas i ungefär samma stil som den inleddes:

Hon segrade.

Mer läsning

Annons