Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gagnef är en öppen historiebok – och vi är alla invandrare

Gagnef är som en öppen historiebok.
– I en ungefär tre kilometer bred dalgång finns 10 000 år av mänsklig utveckling bevarad, förklarar Lars-Olof Nordesjö.
Nu vill han och Dalarnas museum båda få in och sprida kunskap om invånarnas och bygdens historia.

Annons

– Jag trodde inte att det fanns så många äldre lämningar i vår otroligt uppodlade dalgång, men i Gagnefs Minnesstuga finns lösfynd i form av bland annat stenyxor och på Riksantikvarieämbetets Fornsök finns många registrerade gamla  boplatser i vårt område, berättar Lars-Olof Nordesjö.

På lördag – den 19:e november klockan 10 – arrangeras i Himmilsgården i Djurås en föreläsning med rubriken "Arkeologi i Dalarna – När Gagnef låg vid Östersjöns strand".

Sex organisationer står bakom arrangemanget, där Lars-Olof Nordesjö kommer att tala om utvecklingen efter den senaste istiden och Maria Lannerbro Norell, Dalarnas Museum, om Dalarnas arkeologi med tonvikt på Gagnefs kommun.

Maria Lannerbro Norell kommer att berätta om fynd och fornlämningar ända från istiden fram till medeltiden, en tidsrymd om ungefär 50 000 år.

Lars-Olof Nordesjö, som i somras tilldelades Sveriges Släktforskarförbunds hedersdiplom för sitt mångåriga arbete med släkthistorisk forskning och hembygdshistoria, är initiativtagare. Hans intresse för historia grundlades när han som barn fick se mångtusenåriga klippmålningar i Zimbabwe, dåvarande Rhodesia. Där bodde och verkade då hans föräldrar Olof och Rut Nordesjö som missionärer.

Sedan han återvänt till sin fars hembygd, Gagnef, har han ägnat mycket tid åt forskning och dokumentation.

– Jag har intresserat mig för bland annat högsta kustlinjen, alltså strandlinjen vid den tid då Gagnef låg vid Östersjön – eller när en vik av Östersjön sträckte sig till bland annat Dala-Floda och Gagnef och faktiskt ända till Ore, berättar han och tillägger:

– Alla är vi invandrare, en del med anor i direkt nedstigande led från de jägarfolk som via älvarna och i vildrenhjordarnas spår koloniserade landet sedan inlandsisen smält och vattnet sjunkit undan. I alla tider har ju människan genom folkvandringar sökt sig till områden där livsbetingelserna varit bättre.

Mycket av det som Nordesjö berättar om sammanfattas och utvecklas i Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbunds nyutgivna bok "Arkeologi i Dalarna". Om den och om de fynd som kan ge en bild av stenåldersmänniskorna – de som med största sannolikhet vandrade eller rodde genom och kanske också bosatte sig i Gagnef – och mänsklighetens utveckling i Dalarna kommer arkeologen Maria Lannerbro Norell att berätta.

Det handlar om en omvälvande biologisk förändring under en förhållandevis kort tid. Många fynd – bland annat från Gagnef och älvdalgångarna, exempelvis Syrholn i Dala-Floda – åskådliggör våra förfäders och i förlängningen allas vår historia.

Under träffen i Himmilsgården kommer Nordesjö och Lannerbro Norell att berätta om vad man kan titta efter, var man ska leta och vart man ska lämna information för att öka kunskaperna om vår lokala historia och ge en klarare bild av våra förfäder.

Lars-Olof Nordesjö:

– Det är en fascinerande tanke och en ofrånkomlig sanning att vi alla härstammar från Afrika och att jag och alla andra i våra gener bär arvet efter de förfäder som en gång gjorde de klippmålningar som jag i min barndom fascinerades av i Afrika,

Tydliga spår i naturen

De idag bördiga slätterna i Gagnef var efter den senaste istiden sjöbotten. Idag ligger älven 150 meter över havsnivån, men efter isavsmältningen låg Östersjöns yta 200 meter över nuvarande havsnivå.

– På bland annat Esttjärnsberget är det tydligt var den högsta kustlinjen gått och vad som hände när vattnet sjönk undan. Det är tydligt och intressant för den som kan se och tolka det i naturen, säger Lars-Olof Nordesjö och konstaterar att vi idag står med fötterna i en historie- och utvecklingsbok.

Mer läsning

Annons