Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fiske räddar mångfalden

/
  • Tansån ringlar sig fram genom landskapet från Tansen till Västerdalälven. En skyddszon gör att skogen närmast ån lämnats kvar vid avverkningar och att den känsliga vattenmiljön skuggas.
  • En provfiskad flodpärlmussla.

Fiskeintresset bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden.
Nu fullföljer kommunen, med 85-procentiga statliga bidrag, den räddningsaktion som fiskeentusiaster inledde under 1970-talet och i några fall ännu tidigare.
– Genom kalkning kan vi rädda exempelvis flodpärlmusslan, som utvecklas från larv till mussla i öringens gälar, säger Ove Persson, chef för Gagnefs miljö- och byggförvaltning.

Annons

I dagarna har kommunen fått drygt 40 000 kronor i statligt bidrag till kalkning av några av kommunens värdefulla vattensystem.

Pengarna har använts för kalkning av systemen Noraån, som omfattar bland annat Lortån, Trysån, Rosån och Bästen, Tansån, som utöver själva ån även omfattar sjöarna Tansen och Stora Fjästjärnen, samt Gettjärnen.

Bland övriga system som ingår in kalkningsprogrammet märks Håjensån och Stora Orsen.

– Egentligen kalkar vi för prickig fisk, det vill säga öring, och det är fiskeintresset som lagt grunden till eller snarare bevarat förutsättningar för dagens kalkning, säger Ove Persson och konstaterar att en viktig "bieffekt" av åtgärderna för att slå vakt om ett bra och variationsrikt fiske har varit att man upprätthållit den biologiska mångfalden.

I vilken utsträckning det lyckats är faktiskt svårt att avgöra.

– Det finns få vetenskapliga undersökningar om hur livet i vattendragen såg ut innan försurningen. Och att åtgärder mot försurning kom till stånd kan vi till stor del tacka fiskeentusiasterna för. De drog ut i markerna, ofta med skoter och spadar, och kalkade de vattendrag som de såg som värdefulla och som de ville bevara, säger Gagnefs "miljöchef".

Han konstaterar att det mer övergripande målet med kalkning är att slå vakt om den biologiska mångfalden.

– Men den mer direkta och påtagliga effekten är alltså att vi kan ha ett fortsatt bra fiske, vilket är bra för en kommun som har naturen som främsta turistiska resurs, konstaterar Ove Persson.

I dag är en del av de kalkade vattnen, exempelvis Tansån och Lortån, de sista Gagnefslokalerna för exempelvis flodpärlmussla, en art som indikerar att miljön är förhållandevis bra.

– De är inte minst viktiga som referensområden när omgivande vattensystem förändras av försurningen. Men det är viktigt att v i inte slutar att kalka för tidigt, utan att vi upprätthåller dagens balans och värnar om livsmiljöerna för de arter som lever där i dag och som kanske funnits där under mycket lång tid. I andra vattendrag har de biologiska samhällena förändrats, utan att vi vet hur de såg ut före försurningen.

Ove Persson är glad över fiskeentusiasternas insats och konstaterar att fiskare, jägare, andra naturentusiaster och inte minst markägare har stora kunskaper om värdefull natur och ett ansvar för att bevara den biologiska mångfalden.

Mer läsning

Annons