Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gabriel Ehrling: Hockeykulturen är rutten – och den går ut över den lokala demokratin

Artikel 111 av 119
Daladramat 2018
Visa alla artiklar

Annons
Segeryra och slagsmål – båda lika naturliga i en ishall 2018? DT:s Gabriel Ehrling menar att klubbar och ligaledning måste göra upp med hockeykulturen. Foto: TT

Vargjakt, invandring och hbtq-frågor.

Så brukar jag svara när någon frågar vilka typer av texter som leder till flest "klick" och starkast engagemang på nätet.

Det är förstås halvt på skämt och halvt på allvar. Men ingen som använder sociala medier har undgått att debatten ofta blir hätskt, inte minst när det gäller invandring och integration.

Men det finns faktiskt ytterligare en typ av ämnen som ständigt tycks få känslorna i svall: idrott. I Dalarna handlar det så klart främst om hockey.

I Leksand är man vid det här laget helt övertygade om att vi på DT:s ledarredaktion håller på Mora IK. I Mora är man sedan länge klara över att vi är "leksingar".

Logiken är nämligen sådan: Enda skälet att ha några invändningar mot att respektive kommun på ett eller annat sätt försöker slussa skattemedel till elitidrottslag är att man har en hemlig agenda som går ut på att det ska gå bättre för ärkerivalen.

LÄS ÄVEN:

Gabriel Ehrling: Först lurade klubben upp kommunen på läktaren – nu får spelarna sommarlönen av A-kassan (2015)

Heta känslor – naturligt när en SHL-plats står på spel. Men var går gränsen? Foto: Ulf Palm

Så klart är det också lite charmigt att få ett par dussin mejl där man kallas (jävla) leksing för att man skrivit att kommunalrådet i Mora ska hålla hårt i plånboken. Människor bryr sig om sina lag, precis som man bryr sig om sina bygder.

Men ibland blir det verkligen för mycket. Religöst. Sektlikt. Otäckt.

Även nere på skolgårdarna i Avesta, där jag växte upp, hände det att man slogs över vilket lag som egentligen var bäst. Där bland svingarna – mellan sista hockeybilderna, som fortfarande finns kvar på vinden, och första folkölen – dog mitt intresse för hockey.

Att barn bråkar och beter sig på ett sätt som knappt går att skilja från apors ska man så klart snabbt förlåta. Man lär sig ju. Man växer upp...

Slogs gjordes det dock också efter slutsignalen i tisdags, när det stod klart att Mora IK hänger kvar i SHL och att Leksand IF:s återtåg misslyckats (vilket det nu är i ordningen...).

Jag vet inte vilket som jag tycker är mest befängt och pinsamt för mänskligheten.

Att vuxna män kastar handskarna och rallarsvingar mot spelarna från andra sidan sjön.

Eller att påföljden inte blir större när personer som kallas "proffs" (och ofta uppbär höga löner) slår mot huvudet på andra människor.

Vem bryr sig om matchstraff vid slutsignalen när säsongen är över?

Vi vanliga dödliga undviker i regel att hamna i handgemäng vid kaffeautomaten. Inte bara för att vi vet bättre, utan då vi också förstår att vi annars blir av med jobbet och kanske hamnar på polisstationen.

Mora IK:s Tomas Skogs ska förresten ha fått åka till lasarettet efter matchen i stället för att fira.

LÄS ÄVEN:

Gabriel Ehrling: Viktigt att politikerna säger nej till det lobbyarbete som Mora IK nu startar

Rörigt framför mål. Problemet stannar dock inte där. Foto: Nisse Schmidt

Men hockeykulturen är sjuk även utanför isen.

Inför tisdagens match berättade Mora IK:s klubbdirektör Peter Hermodson att man gått till polis efter uttalade hot om att "bränna ned (is)ladan" och "mörda". Moraspelare och -funktionärer ska även ha kallats för "horor".

Oavsett hur allvarligt menat detta var så är det ju fullständigt bedrövligt!

Ledningen för Leksands IF gjorde det enda rätta och tog avstånd från hoten. Men även långt innan det går över gränsen till hot så haglar det av köns- och okvädningsord när hockeysupportrar ska "diskutera" med varandra och beskriva motståndarlagen.

Hockeyspelarna och klubbledarna blir ju ibland direkt pinsamma även de.

När Moras tränare Mats Lusth kom till Leksand 2012 med Malmö Redhawks konstaterade han att "det finns inga jävla bättre segrar än att komma till det här jävla skithålet och åka härifrån, det är det jävla skönaste som finns".

Bara att få in tre svordomar i en och samma mening måste ju vara någon form av bedrift!

Samme Lusth sa efter årets andra kvalmatch att Leksand IF:s Matt Carey "skämmer ut Kanada" och "åker och dyker hela tiden". "Fan, spela hockey och var en man", tyckte Lusth.

Nivån.

LÄS ÄVEN:

Gabriel Ehrling: Uppenbart att kvällens match i Mora är riggad (2017)

Personligen har jag inte råkat ut för något värre än att folk ringer och gormar i telefon, diverse förolämpningar och grundlösa anklagelser om "faktafel". Men flera journalistkolleger har vittnat om hur såväl spelare som supportrar (tyvärr också i fler idrotter än hockey...) uppträtt rent ut sagt bedrövligt – ibland på sätt som gränsar till hot.

Fanatismen går också ut över den lokala demokratin.

När kommunfullmäktige i Mora förra året tog ställning till en renovering av Jalas arena så kom en politiker fram till pressläktaren under en kafferast och förklarade att hen egentligen delade den kritik vi formulerat på ledarsidan – men ändå inte skulle säga något vid sammanträdet. Politikern menade att de egna barnen (som var i vuxen ålder) skulle "få det för jobbigt" om hen trädde fram som kritiker.

En ledande funktionär i Mora IK kom efter samma möte fram och ville att undertecknad skulle veta om att jag "inte var någon omtyckt man i Mora". Vad jag skulle göra med den informationen framkom inte.

Givetvis rör det sig här om några få rötägg som tillåts förstöra för alla och plumpheter i stridens hetta. De flesta hockeyspelare, klubbfunktionärer och supportrar jag kommit i kontakt med är hyvens. Men samtidigt tycks det ju vara en del av spelet att vissa ska få bete sig som idioter – på och av isen.

Ofta känns det som en skolgård.

LÄS ÄVEN:

Gabriel Ehrling: Snart lär Mora IK vilja att kommunen satsar nya miljoner (2017)

Ett slagsmål tar slut. Men när gör det sista det? Foto: Ulf Palm/TT

De enda som kan göra upp med den här kulturen är de som leder klubbarna och ligan. Om inte hockeyn vågar göra det – och rensa ut rötägg från omklädningsrum och supporterklubbar! – så kommer det förr eller senare att gå ut över idrotten i stort. Såväl supportrar som sponsorer kommer att välja att lägga sin energi och sina pengar på sporter där man slipper dessa dumheter.

Men grattis Mora IK!

Bättre lycka nästa gång Leksands IF!

Och allvarligt talat, alla ni som på något sätt känner er träffade: Skärp er!

LÄS ÄVEN:

Fler ledare och krönikor av Gabriel Ehrling

Ledare: Dags att resa gärdsgård mot Leksands IF

Gabriel Ehrling är politisk redaktör (vik.) på Dalarnas Tidningar. Ledarsidans politiska beteckning är oberoende liberal.

Alla artiklar i
Daladramat 2018
Annons