Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Soptipp blir kulturreservat

/
  • Kungsljus. Lite utblommad igår. Gillar torra och sandiga marker, spriddes med järnvägarnas utbyggnad. Bladen användes för behandling av frostknölar, brännskador och bensår. Blommarna ansågs lindra hosta och bedöva. Ansågs hålla råttor och möss borta från vinden.  Foto: Kjell Jansson
  • Vallört. Ett ädelogräs, men så livskraftig på Ingarvet att den räknas som problemväxt. Hybrid mellan äkta vallört och fodervallört, mycket offensiv sedan 1940-talet. Trivs bäst i kväverik jord och halvskugga. Roten av framförallt den äkta vallörten ansågs kunna läka bensår. Vallört kommer från vällört, alltså ört som väller samman sår.  Foto: Kjell Jansson
  • Skelört. Räknas som ädelogräs. En flerårig kvävegynnad ört, trivs i skugga, fröna sprids med myror. Kom till Sverige med medeltidens klosterträdgårdar. Örten skarpa, gula mjölksaft har av gammalt brukats mot vårtor och liktornar. Växten är giftig.  Foto: Kjell Jansson
  • Kulturminne.

Annons

Antikvarien Ulrika Jansson skriver just nu ett underlag för kommunens beslut om kulturreservat. Hon visar runt på den gamla tippen. Området avgränsas av Leksandsvägen, fjärrvärmeverket, Zettergrens väg och ett par mindre företag på Ingarvet, bland andra BO Kranar.

Hon berättar att Falun fick sin första renhållningsstadga på 1890-talet. Fram tills dess hade stadsborna sedan medeltiden dumpat sopor i vattendrag, sjöar och små högar här och där. Nya renhållningsverket var klart 1922, det låg på Toyota-tomten, men redan 1917 började Faluborna började köra sina sopor till Ingarvstippen, som var 11-12 meter hög när den stängdes 1960.

Tippen täcktes aldrig över. Sopberget användes i stället som täckmassor på den nya tippen vid Varggården. Nu finns bara en liten rest kvar.

- Tack vare den störningen började de gamla ädelogräsen växa. Grävningarna gjorde att gamla frön kom fram och började gro, säger Ulrika Jansson.

Det som kallas ädelogräs kan räknas som kulturminnen, medicinalväxter och även trolldomsväxter som använts i folkmagin, som bolmörten.

Nu ska de alltså få en fristad på Ingarvstippen. Länsstyrelsen har beviljat 57 500 och kommunen ställer upp med lika mycket till ett reservat, från kontot för världsarvsaktiviteter.

Stigar ska anläggas och skyltas, sly ska röjas. Sedan man slutat gräva täckmassor från tippen har den snabbt växt igen. Ädelogräsen har också svårt att klara konkurrensen med starkare arter som renfana, lupin, trädgårdsnattviol. och så björken förstås.

- Vi får nog fortsätta att röra om i marken för att nya arter ska dyka upp, säger Ulrika Jansson.

Mer läsning

Annons