Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med tyger som livskamrat

/

Annons

Hon kommer fortfarande ihåg första gången hon såg huset som nu har varit hennes arbetsplats i över ett halv sekel. Tillsammans med sin bror Bruno byggdes det gamla uthuset om till en ateljé med tillhörande butik.

- Byggnaden var perfekt för de långa bord som krävs för att kunna trycka tyger. Dessutom är det så skön arbetsmiljö här. Det är lugnt och tyst, säger Inga-Lill Westman.

Hela familjen Westman är konstnärligt lagda och Inga-Lills syster Marianne har skapat flera av de mönster som finns på tygerna. I dag är det Inga-Lill som ensam sköter produktionen och så har det varit de senaste 25 åren.

- Jag fyllde nyligen 76 år så jag måste anpassa mig. Nu syr jag mest, säger hon.

Inga-Lill har alltid haft en passion för textilier och kunde sticka och väva tidigt trots att hon saknar en arm sedan födseln.

- Jag är van, det är värre med benprotesen. Jag är ju även född utan ett ben, säger hon.

Funktionshindret har bara gjort Inga-Lill mer envis och hon har aldrig varit rädd för att kräva sin rätt.

- Jag var först i Sverige med att få köra bil enarmad med fri hastighet. Det är jag stolt över. Jag skrev till medicinalstyrelsen i ett år för att få som jag ville.

Westmans har alltid varit nytänkande, även när det gällde deras produktion. Familjen var först med flerfärgade barnkläder, något som inte fanns på 50-talet. Dessutom gjordes leksaker till hjälp för funktionshindrade barn.

- Vi kallade det för lekotek. Mjukisdjur som bland annat gav gripträning. Det var unikt på den tiden, säger hon.

Det som kännetecknar familjens produktion är den praktiska och vardagliga men samtidigt vackra utformningen. Inga-Lills favorit bland tygerna är ett blommigt mönster som hon kallar "Blomrike". Det är också det som sålts mest.

Inga-Lill har genom åren vunnit flera priser och minns speciellt sin resa till Japan. Där höll hon föreläsningar och ställde ut sina populära bakverk - av tyg.

Nu tar Inga-Lill dagen som den kommer. Förutom butiken tar hon även emot studiebesök och ibland praktikanter.

- Jag fortsätter så länge jag orkar, säger hon.

Mer läsning

Annons