Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljust läge för Faluns ekonomi - men omsorg och stöd till ungdomar drar iväg

Katarina Gustafsson (KD) vill se investeringar för bättre hälsa.
Patrik Liljeglöd (V) vill höja ramarna till nämnder med underskott.
Mikael Rosén (M) varnar för minskade skatteintäkter.
Men överlag är partierna i fullmäktige nöjda med ekonomin just nu.

Annons

Som DT tidigare berättat ser senaste rapporten ljus ut på flera områden.

Årets resultat går mot ett överskott på 77 miljoner kronor, tolv miljoner mer än väntat. Till grund för prognosen ligger resultatet fram till augusti.

Joakim Storck (C) kommunalråd, försvarar styrningen av ekonomin och hävdar att människor Falun i allmänhet har ett bra liv.

I fullmäktige talar Joakim Storck ( C) om en positiv helhet i Falun. Inflyttning och nyföretagande växer.

Men han nämner också utmaningar. Barnkullar ökar och fler lever längre. Svårigheten blir att både gasa och bromsa, säger Storck.

– Om vi investerar måste ändå driften vara under kontroll.

Just kostnader för driften har dragit över budgeten med 24 miljoner kronor. Minussiffror gäller främst äldreomsorg och stödet till ungdomar i riskzonen.

Mikael Rosén (M) varnar nu för ökade kostnader. Samtidigt minskar statsbidrag, exempelvis för flyktingmottagningen. Även skatteintäkterna ser ut att sjunka.

– Vi investerar också mer än utrymmet, kritiserar Rosén.

Katarina Gustafsson (KD) vill se kommunala investeringar som förbättrar hälsan. Dit hör satsningar på mer personal,  bra kollektivtrafik och jobb för ungdomar, nämner hon.

Katarina Gustafsson (KD) vill ser mer investeringar.

– Men vi ska satsa på välfärd och inte enbart byggnader. Att exempelvis investera i mer personal kan sänka sjuktalen och ge en vinst.

Satsningar på integration och ungdomsjobb är också lönsamma, argumenterar Gustafsson.

Lars Göran Johansson (S) försvarar planeringen för nya byggen, exempelvis förskolan Slättaskogen.

– I Falun har vi inte på många år investerat i förskolor.

Senaste nybygget är från 1991. Även gamla skolor behöver underhåll, slår Johansson fast.

Patrik Liljeglöd (V) vill ge nämnder med underskott mer pengar för att klara målen för stöd och service. Förslaget går inte igenom i fullmäktige.

Patrik Liljeglöd (V) anser att verksamheter gör sitt bästa, men ändå redovisar underskott.

- Som jag ser det är budgeten för smal.

Sparkrav hjälper inte. Det försämrar servicen, enligt Liljeglöd. Han och Vänsterpartiet vill höja ramarna.

Fullmäktige håller inte med.

Svante Parsjö Tegner (L) stödjer kommunstyrelsens förslag, att nämnder med underskott ”så långt som möjligt” ska dra ner kostnader. En ganska mild formulering, tycker Parsjö Tegnér.

- Det handlar om att inte gasa på och sätta sprätt på pengarna.

Maria Gehlin (FAP) efterlyser en analys över

År efter år håller nämnder inte budget, konsterar Maria Gehlin , Faluparitiet, och efterlyser en analys.

Maria Gehlin (FAP) efterlyser en analys över kostnadsutvecklingen. Att nämnder inte håller budget är en verklighet sedan många år, konstaterar hon.

Efter debatten godkänner kommunfullmäktige delårsrapporten. Den får också klartecken av Leif Bergh (M), kommunrevisionen.

Läs mer:Hela delårsrapporten för Falu kommun- januari till augusti

Positivt resultat för kommunen - på väg att överträffa budget

Ökat behov av stöd till falubarn - underskott för socialnämnden

Mer läsning

Annons