Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hanna nekas hjälp

/
  • Gravid. ”Jag och min sambo har alltid vetat att vi vill ha fyra barn. Vi vet ju inte vad som händer med mig efter operationen”, säger Hanna Nordstrand här med sonen Viktor. Foto: Mikael Forslund

Annons

Hanna Nordstrand har haft epilepsi sedan hon var 14 år gammal.

Anfallen inträffar på natten eller tidigt på morgonen. Frekvensen är två till tre anfall per vecka och slår ut medvetandet på Hanna.

- Sedan jag var 14 år har jag aldrig sovit ensam. Det har alltid funnits någon vid min sida beredd att hjälpa mig.

Föräldrar, släktingar och vänner har med gemensamma krafter ställt upp till för sex månader sedan då kommunen beviljade Hanna stöd och hjälp i hemmet.

- Jag måste få stedsolid rektalt när jag får ett anfall annars kan det gå över i ett grand mal då kan man bita sig i tungan och ögonvitorna vänds ut.

Hennes sambo arbetar som grävmaskinist och tvingas ta jobb där de finns. Han har arbetat i Danmark, Norge och arbetar i dagsläget i Stockholm.

Allt var frid och fröjd till dagen då Hanna blev gravid med sitt tredje barn. Nu har omvårdnadsnämnden beslutat att dra in stödet som Hanna fått. Nämnden menar att Hannas sambo, Johan Höglund, ska använda rätten till sin föräldrapenning alternativt att han söker arbete på hemorten.

- Jag trodde att man ville ha folk i arbete men tydligen inte. Jag kör speciella maskiner som väger drygt 40 ton och det finns inte jobb därhemma, jag har sökt ska du veta, säger Johan Höglund.

För några år sedan var Johan med om en svår mc-olycka. När han återhämtat sig från den kunde han inte fortsätta sitt tidigare jobb utan omskolade sig till grävmaskinist.

Hanna är mycket kritisk till omvårdnadsnämndens argument. Dels frågar hon sig vilken arbetsgivare som skulle vilja anställa en person, i samma situation som hennes sambo skulle kunna hamna i, som två till tre gånger ringer och säger att den inte kan jobba.

- Och det här handlar ju inte om barnen utan om mig och min sjukdom. Det finns väl inget som heter samboledighet vad jag vet. Den stress som jag känner nu gör att jag krampar varje dag nu.

Hanna står precis inför en mycket tuff utredning av sin epilepsi. Bland annat kommer hon att få låta bli att ta sin medicin för att framkalla epileptiska anfall.

- Jag ska få gå igenom en mycket ovanlig operation i hjärnan på Uppsala akademiska. De vill kartlägga var de döda cellerna är och skära bort dem. Då ska jag bli helt frisk.

Nu har Hanna vänt sig till Länsrätten med en överklagan mot kommunens beslut.

Jonas Hampus, sektionschef på omvårdnadsförvaltningen, säger:

- Jag kan tyvärr inte kommentera ett enskilt fall. Men rent generellt så står ingen rättslös. Vi har först prövat vårt beslut själva och sedan kan man vända sig till Länsrätten för att få det prövat om vi gjort fel.

Fakta: Epilepsi

  • Epilepsi kan uppstå när som helst i livet hos vem som helst. Det finns ungefär 60 000 personer i Sverige som har epilepsi. Det innebär att de då och då får epileptiska anfall. Anfallen kan komma olika ofta hos olika människor, alltifrån ett eller ett par anfall under hela livet till flera anfall varje dag.
  • Epileptiska anfall orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller. Följden blir ett epileptiskt anfall, vars utseende avgörs av var i hjärnan urladdningen uppstår. Epileptiska anfall börjar alltid mycket plötsligt. De varar från sekunder till minuter och slutar av sig själva. Oftast är medvetandet mer eller mindre påverkat under anfallet.
  • Stora epileptiska anfall
  • Vid stora epileptiska anfall (toniskt-kloniska anfall, grand mal), blir personen plötsligt medvetslös, faller omkull och får kramper (muskelryckningar). Anfallet varar i regel tre till fem minuter. Andningen är till en början försvårad, vilket gör att ansiktsfärgen kan bli blå. Det tar sedan någon timme upp till ett dygn innan vederbörande är helt återställd, ofta efter sömn. Skador kan uppkomma i samband med fallet.

Källa: Svenska Epilepsiförbundet

Mer läsning

Annons