Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fäbodlivet under hot

/

Annons

Orsak. Svenska fäbodbrukare rasar. Både över svenska myndigheter och EU som med bantad ekonomisk ersättning hotar svensk fäboddrift. Med nya förslag kommer ersättningen att halveras, dessutom baseras på fäbodarnas särskilda kvaliteér och byggnadsbestånd.

- Fäbodsommaren är härlig, men slitsam. Jag sitter inte med armarna i kors, påpekar Catarina Matsols, som nyss transporterat tre kvigor och tre kor till Dubblarbo. Fjolårets besättning var nästan dussinet kossor. Jag tänkte utveckla fäboden, satsa på större besättning, ystningskurser, fäbodnätter för gäster, konferensbesök, hyra ut eldhus, rusta småhusen på fäbodvallen.Nu är jag osäker. Vi måste invänta myndighetsbesked om den så kallade miljöersättningen. Det här är mitt företag, jag kan inte satsa utan vetskap om någorlunda fungerande ekonomi.

Det är inte bara den oron som vilar över fäbodsommaren. Rovdjuren stryker nära inpå knutarna, varg och björn lurpassar på vår boskap. Fäbodbrukaren känner sig pressad både av rovdjur, myndigheter och klagomål från jaktfolk som besväras över boskap i skogen.

- Man kan undra om fäbodbrukaren står i vägen för rovdjuren och deras utbredning? Är vi kanske lättast att skuffa undan?

- Än så länge håller sig kossorna hemmavid, betet räcker, men när det tryter vandrar de iväg.

Utsikten från fäbodtrappan i Dubblarbo är milsvid.

Långt bort över en bergkam syns hopptornen i Falun.

- Förbuskningen var tät när vi köpte fäboden 2001. Catarina och maken har rustat och röjt, förbättrat vägar, stängt hagar och planerat. Dubblarbo är en vackert, fungerande fäbod och vi håller landskapet öppet, säger Catarina, som också är ordförande i förbundet Sveriges småbrukare i Dalarna.

Catarina slår på dieselaggregatet, som ger ström till mjölkmaskinen, i mejeriet står kastruller och hinkar rendiskade för ystning, smör och filproduktion. Fäbodens kylskåp och spis går på gasol. När nattens mörker sänker sig över Dubblarbo fäbod tänder Catarina ljus och fotogenlampor. Solpanelen på fäbodväggen ger ström till mobilen och lite till. Catarina har varken radio eller tv.

- Livet på fäboden är jag och djuren, arbete från tidig morgon till sen kväll. Mina vackra rödkullor, sista resten av en gammal allmogetyp, är värd att vårda och bevara. Det finns cirka 500 i hela landet.

Rödkullorna råmar när vi lämnar fäbodvallen. Som om de ville protestera ända in i maktens korridorer.

Mer läsning

Annons