Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dödlig skönhet räddad till eftervärlden

/
  • Bevarad till eftervärlden. Den äkta stormhatten som växer naturligt i Stämshöjen utanför Falun kanske blir kvar på växtplatsen i 400 år till. Staffan Jansson från Dalarnas botaniska förening hoppas.  Foto: Mikael Forslund
  • Vacker och giftig. Bara några gram av den rovformade roten kan ta livet av en människa.  Foto: Mikael Forslund
  • Fiolmusik till invigningen. Nisse Karlsson spelade gånglåt från södra Dalarna och en polska från Boda.  Foto: Mikael Forslund
  • Ett fyrtiotal personer slöt upp för att vara med vid invigningen av naturreservatet vid Stämshöjen. Torbjörn Rynéus från Länsstyrelsen Dalarna berättade att stormhatten togs hit från Centraleuropa som trädgårdsväxt.  Foto: Mikael Forslund
  • Bandklippning. Görel Wernberg och Christina Heijkenskjöld, som upplåtit marken till naturreservatet klippte bandet.  Foto: Mikael Forslund

Annons

Redan 1739 nämns beståndet av den äkta stormhatten, Aconitum napellus, i skrift av Linnés svärfar faluläkaren Johan Moraeus. Sex år senare besökte blomsterkungen själv Stämshöjen utanför Danholn för att beskåda växten som än idag har sin enda växtplats i Dalarna just här. Dessutom är arten den enda kärlväxt i Dalarna som av Artdatabanken klassats som akut hotad.

- Den har funnits i Skåne men där är den borta, i bland dyker den tillfälligt upp på andra platser i Sverige, berättade Staffan Jansson, ordförande i Dalarnas botaniska förening, som invigningstalade.

Ett 40-tal personer samlades under torsdagen i reservatet som utgör en skogsravin mellan två odlingsmarker nedanför Stämshöjen. Spelman Nisse Karlsson underhöll med fiolspel och Länsstyrelsen, representerat av Torbjörn Rynéus, bjöd på kaffe och smörgås innan det var dags för blomstervandringen ledd av Staffan Jansson.

- Moraeus skrev i sin uppsats att "fruntimren" brukade dekorera faten med växten, men det skulle jag inte rekommendera eftersom hela växten är giftig. Redan de gamla grekerna använde flitigt växten för att ha död på personer sägs det. Bara några gram av roten, som är giftigast, räcker för att en person ska få andningsförlamning och dö, berättade Jansson som genom Dalarnas botaniska förening var den som tog initiativet till att skydda stormhatten i Stämshöjen.

- Det gick smidigare än vi kunnat hoppas tack vare samarbetsvilliga markägare och myndigheter.

Fakta: Johan Moraeus om växten

"Denna samma wäxt är almän i trägårdarna här i Swerige för sina fagra och undersamma blommor, som aldeles liknar en Stormhatt, blå til färgen, med hwilkas blommor fruentimren i Swerige ofta utpryda sina fat på bordet. Hon är utifrån, men wäxer likwist nu för tiden wild på Stämshögen straxt wid Fahlun, ditförd twifwelsutan genom foglar af fröen."

Av J. Moraeus, Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1739

Fakta: Äkta stormhatt

Äkta stormhatt, Aconitum napellus, är en storväxt, flerårig ört som kan bli drygt en meter hög. Bladen är kala och djupt handflikiga med smala flikar. Äkta stormhatt blommar från juli till september med stora mörkblå blommor som sitter samlade i rikblommiga klasar i stjälktoppen. Arten är lätt att känna igen på de stora blå blommorna med brett hjälmlikt övre hylleblad.

Äkta stormhatt är en ursprungligen odlad art som sällsynt förekommer naturaliserad i Skåne och i Dalarna, men den kan även påträffas tillfälligt på annat håll. Den växer på frisk eller fuktig näringsrik mark, i lundar och skogsbryn. Första fynduppgift är från Falun, Dalarna.

Fakta: Virtuella floran

Mer läsning

Annons