Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De börjar höstlovet i Falu gruva

Mörkret i gångarna är kompakt, vattnet porlar och berget lyser rött i lampskenet.
Första dagen på höstlovet börjar med en vandring i Falu gruva för Svea Marnefeldt, 5 år, och Vilhelm Ljung, 8 år
När guiden helt släcker ljuset blir det riktigt spännande, tycker barnen.

Annons

Guiden heter Paula Munoz Nyberg och hon tar först med sig gruppen i trappan utomhus. Alla tittar ut över Stora Stöten. Det jättelika hålet blev följden av raset på sextonhundratalet.

Barnen känner på en kopparpanna, ett exempel på metallen som Falu gruva bröt ur berget fram till 1992.

Höstlovets första visning av Falu gruva. Den börjar vid Stora Stöten.

Innan gruppen går genom porten ner till underjorden berättar Paula Munoz Nyberg sägnen om gruvfrun, ett andeväsen som vakade över gruvarbetet.

Gruppen får också veta mer Kårebocken som med hornen upptäckte koppar i marken.

Barnen lyssnar tysta när guiden berättar om den mörka arbetsmiljön, före elektricitetens tid. Facklor var enda belysningen. För att kunna klätta på stegar måste gruvarbetarna hålla facklorna i munnen.

Nora, Åsa och Svea Marnefeldt går försiktigt i gångarna. Efteråt väntar sig mamma Åsa frågor från barnen om livet i gruvan.

I Falun var gruvarbetare på den tiden kända för att vara svedda i håret, säger Paula Munoz Nyberg.

Men hon sparar berättelsen om Fet Mats, Sveriges mest berömda gruvdräng som dog i ett ras 1676, men låg bevarar av vitriolhaltigt vatten i fyrtio år.

Gruvarbetarna klättrade på stegar med facklor i munnen, berättar guiden och  Svea Marnefeldt, 5 år, lyssnar

Paula Munez Nyberg ser att de yngsta tycker att mörkret i gruvan är tillräckligt att hantera.

– Jag anpassar guidningen efter barnen, förklarar hon.

Nora och Svea Marnefeldt hållar mamma Åsa hårt i handen.

De tittar på hinken i schaktet och gissar hur många personer som åkte ner till arbetet den farliga vägen tvåhundra meter ner. Att åtta pappor kunde få plats samtidigt ärsvårt att förstå.

Nora Marnefeldt, 3 år, funderar på alla berättelser om Falu gruva.

Efteråt ser Åsa Marnefeldt att visningen givit intryck.

– Barnen är intresserade av att veta hur det var förr. Vi kommer säkert att prata om gruvan och vad som hände där.

Snart ska guiden släcka ljuset helt i gruvan. Mörkret blir kompakt, ett av de mest spännande ögonblicken i gruvan, tycker Gustav och Vilhelm Ljung

Vilhelm Ljung, 8 år, gör besöket med mamma Annika och lillebror Gustav, 4 år.

Han vet precis vilket moment i visningen som blev mest spännande:

– När guiden släckte ljuset!

För Paula Munoz Nyberg väntar nästa guidning, en grupp med trettio personer som börjar samla sig.

Sägnen om gruvfrun, ett andeväsen som vakade över arbetet, väcker intresse. Guiden visar  en rinnande seg vätska som kallas

Hon tycker mycket om att berätta om gruvans betydelse för Falun och Sverige. Driften under tusen år utvecklade också flera vetenskaper som sjukvård och tekniska innovationer, betonar hon.

– Väldigt mycket av det som har format Dalarna började här, säger Paula Munoz Nyberg, guide vid Falu gruva.

Paula Munoz Nyberg är född i Falun samma år som gruvindustrin la ner. Sedan förra sommaren har hon arbetat som guide. Nu beskriver hon sig som en ”riktig gruvnörd” med stort intresse för området.

– Jag tycker också att jag förstår Faluns historia på ett annat sätt nu.

Läs mer:

Höstlovsprogrammet vid Falu gruva

Här testar hon att hugga av skadat ben: Ny utställning om Falu gruva

800 krigare vid Falu gruva

Mer läsning