Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför kostar ett spårkort 2 000 kronor

2 000 kronor för ett spårkort på Lugnet.
- Det är bara att gilla läget, säger längdåkningsenusiiasten Niklas Ström.
- Om inte skidåkarna betalar blir det inget nästa år, säger fritidschef Tomas Jons.

Annons

För första gången någonsin satsade Lugnetanläggningen i Falun på att spara snö för att möjliggöra tidig skidåkning.

I början av november kunde man öppna ett 750 meter långt spår för fri- respektive klassisk åkning.

Men för att få tillgång till slingan måste du betala.

Ett dagkort är satt till 150 kronor per dag. Vill du istället åka dygnet runt fram tills de vanliga spåren ligger klara får du slanta upp med 2 000 kronor.

När väl de ordinarie Lugentspåren blir tillgängliga kostar ett säsongskort 600 kronor - oavsett om du betalat de 2 000 kronorna för att få åka på nuvarande slinga.

Enligt fritidschef Tomas Jons finns det två faktorer som ligger bakom prissättningen.

- Ett. Vi tänker inte använda skattepengar för att ge möjligheten till skidåkning redan i början av november.

- Två. Vi har aldrig gjort det här tidigare och har ingen aning om hur stort intresset är. Vi har tittat på andra anläggningar och satt ett pris på ett dagkort till 150 kronor. Sedan har vi även gett möjligheten att läsa vecko- och säsongskort.

Tomas Jons, fritidschef vid Falu kommun, poängterar att en viktig faktor till prissättningen på den sparade snön på Lugnet är att skidåkarna själva får betala kostnaden och inte ska belasta skattebetalarna.

Satsningen på att spara snö kostar 200 000 kronor och tanken är att spårkorten för försäsongen ska betala hela satsningen.

Det innebär alltså att 100 säsongskort till konstsnöslingan måste lösas för att satsningen ska räknas hem.

- Får vi inte in tillräckligt med pengar under det här försöksåret så blir det inget nästa år, men det här handlar inte om att Falu kommun ska tjäna pengar. Vi ser att vi kan fixa det här och slår det väl ut kan vi satsa på att utveckal längdåkningen även på andra platser i kommunen, men också utveckla det här konceptet, säger Jons.

Exakt hur mycket pengar konstsnöslingan hittills har genererat vet inte Jons exakt, men är positiv.

- Vi har fått in mer än vad jag hade förväntat mig. Och ser vi att det är ett stort intresse för det här så kan vi komma att utveckla det mer till nästa säsong.

Varför är det även samma prissättning när det gäller ungdomar?

- Syftet med den här satsningen är att erbjuda skidåkning för de som har betalningsförmåga. Det är åkarna som ska finansiera det här och inte skattebetalarna. Sedan strävar allt fler idrotter efter att komma igång så tidigt som möjligt.

- Fotbollen vill börja i december, hockeyn vill komma igång i maj, till exempel, och det tycker vi som kommun inte är bra. Vi vill inte driva utvecklingen med att förskjuta säsongen, menar Jons.

Bland de skidåkare på Lugnet som DT varit i kontakt med så accepterar man också prissättningen.

Niklas och Benny Ström accepterar prissättningen - om än något motvilligt.

Niklas och Benny Ström tränar för ännu ett Vasalopp och tillbringar just ny mycket av träningstiden på den 750 meter långa konstsnöslingan på Lugnet.

- Det är som det är och bara att gilla läget. Här finns de bästa spåren, menar Niklas Ström.

- Visst hade det varit bra om det varit billigare. Det är inte så mycket folk här och hade nog varit fler om det varit billigare, säger Benny Ström.

Mer läsning