Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falu gruva kan vara 400 år yngre än man trott

Forskare från Umeå Universitet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i två studier kommit fram till nya resultat om den tidigaste brytningen av kopparmalm i Garpenberg och Falun.

Annons

Det är när forskarna analyserat sjösediment som man upptäckt att verksamheten i Falu gruva startade 400 år senare än vad man först trott. Man har även upptäckt att det i Garpenberg brutits koppar redan under tidig järnålder.

Gruvdriften vid Falu gruva startade troligtvis på 1200-talet.

Det äldsta dokument som finns som nämner en gruvdrift i Falun är enligt forskarna ett kontrakt från år 1288, då en åttondel av Stora Kopparberget byter ägare. Dock har tidigare studier kommit fram till att kopparbrytningen i Falun startade redan under 800-talet.

Men enligt de nya studierna verkar detta alltså inte stämma. I de nya analyserna har man undersökt sjösediment från botten av Runn. Resultaten visar att det kring mitten av 1200-talet skedde en kraftig ökning av metallerna koppar, zink och bly. Detta stämmer överens med tiden då en myr bredvid gruvan täcktes med gråberg.

– Tillsammans visar detta att storskalig gruvdrift i Falun troligen startade under 1200-talet, vilket är samtidigt som bergsbruket expanderar kraftigt i hela Bergslagen. Även om det i nuläget inte längre finns några belägg för att gruvdrift i Falun innan 1200-talet kan småskalig malmbrytning skett tidigare, men att spåren från dessa aktiviteter har utplånats under de följande nästan tusen åren av storskaligt bergsbruk, säger Johan Rydberg, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, i ett pressmeddelande.

Läs också: Fem kilometer stor kropp skapade Siljan

Samtidigt som forskarna kommit fram till att kopparbtyrningen i Falu gruva inte startade förrän på 1200-talet så har man även fått fram resultat från sjösediment från Gruvsjön i Garpenberg som visar att det i Garpenberg pågick malmbrytning redan 1500 år tidigare.

Enligt forskarna har etableringen av gruvan i Garpenberg skett i tre steg mellan år 375 f.Kr. och 275 e.Kr. Från 400-talet och fram tills i dag har det sedan bedrivits kontinuerlig gruvdrift i Garpenberg.

– Detta visar att koppar brutits i Sverige redan 400 år före Kristus – det vill säga mer än dubbelt så länge jämfört med vad vi tidigare trott, säger Richard Bindler, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet i pressmeddelandet.

Läs också: Turister upptäckte skadad berguvsunge vid Falu gruva

Mer läsning

Annons