Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fakturebedrägerierna ökar i Dalarna – här är de nya bluffmetoderna du ska se upp för

Dalarna går mot strömmen – på ett mindre positivt sätt. Tvärtemot stora delar av landet ökar här nämligen antalet fakturabedrägerier.

Annons

174 procent – så mycket ökade antalet anmälda fakturabedrägerier i Dalarna under januari 2017 jämfört med tidigare år. Detta enligt en analys som betalningskontrollsbolaget Inyett gjort av färsk data från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

För hela första kvartalet ökade siffran med 10 procent i länet jämfört med motsvarade kvartal år 2016 – tvärtemot övriga landet där antalet anmälningar minskade under samma period.

Läs även: Polisen ska bli bättre på att utreda bedrägerier

Den dramatiska ökningen under årets första månad kan enligt Inyetts VD Jone Sølvik förklaras med att bedragare försöker dra nytta av att fast personal på många företag och organisationer har semester under perioden.

– Att kontakta personal som egentligen inte hanterar inköp, kommunikation eller faktureringsfrågor är ett av de vanligaste sätten som fakturabedragare agerar på. Massutskick med erbjudanden som ser ut som fakturor med kort betaltid och propåer att ”kontrollera information” för publicering i databaser eller kataloger – dessa klassiska bedrägeriförsök är lättare att genomföra om bedragarna får kontakt med oerfaren personal, säger Sølvik.

Här är de nya bluffmetoderna du ska se upp för:

Massutskick av blanketter:

När risken för att åka fast för telefonbluffarna har ökat har det istället blivit allt vanligare med massutskick av blanketter som verkar komma från en myndighet eller som handlar om en gratistjänst. Mottagaren ska uppdatera sina kontaktuppgifter och underteckna blanketten för att få ta del av tjänsten. Men det är inte gratis. Mottagaren får i stället en faktura för ett påstått bindande avtal på tusentals kronor om året. Enligt polisens nationella bedrägericenter skickas hundratusentals blanketter ut per år, bland annat från avsändare såsom Nummerupplysningen.se eller Bolagsupplysningen.se.

Skänka pengar till ideella föreningar:

En annanbluffmetod är att bedragare skickar en faktura där betalningen påstås skänkas till en fond. Mottagarens konto- och företagsuppgifter blir därmed svårare att kontrollera och betalningarna går istället till en ideell förening med nära kopplingar till listade blufföretag eller bedragare.

VD-bedrägeri:

Den vanligaste formen av kontakt sker via mejl, där person utger sig för att vara företagets VD. Mejlet skickas till en annan person på företaget som ombeds göra en överföring på en stor summa pengar, i ett brådskande ärende till ett konto, och det handlar om mycket pengar. Typfallet rör sig om 300 000–400 000 kronor som företaget blir blåst på – och ibland tre gånger pengarna.

Bankkontobluff:

Utbetalningar till bankkonton – ett tillvägagångssätt som ökar risk för att bli utsatt för bedrägeri. Miljarder kronor betalas till bankkonton vars betalningsmottagare inte kan verifieras på grund av banksekretess. Vid bankkontobetalningar finns en överhängande risk för bedrägeri. Retroaktivt är dessutom betalningar till just bankkonto problematiskt – det finns ingen skyldighet att betala tillbaka pengarna, såvida inte en polisanmälan görs.

DT-APPEN: Håll dig uppdaterad – ladda hem DT-appen för IPhone och Android här

DD-APPEN: Alltid senaste nytt från dalademokraten.se i vår app för IPhone och Android

Mer läsning

Annons