Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En 400-årig dröm

Annons

Den nu pågående förstudien utgår från examensarbetet "Gråda Kanal" som utfördes 1993 av studerande på Wallinskolan i Borlänge. Handledaren var Bengt Löfgren vid tekniska institutionen på Högskolan i Dalarna.

- Det var ett antal byggingenjörer, platschefer och liknande, som skulle omskolas till projektledare i byggkrisens kölvatten som genomförde arbetet, berättar Bengt Löfgren.

- Siffrorna de kom fram till gäller än idag. Vi har bara räknat om slutsumman till dagens penningvärde, ungefär 25 miljoner skulle projektet kosta..

Forsarna vid Gråda, på senare tid kraftverket, har länge utgjort ett hinder för sjöfart mellan Siljan och Kvarnsveden.

Redan på 1600-talet gjordes försök att gräva sig förbi den nedre forsen på Djurasidan. Följden blev att älvens huvudfåra flyttades västerut och eroderade fram Flogen, den utvidgade delen av älven nedströms forsen. Området kring den nedre forsen har i äldre tider varit centrum för en mängd ekonomiska verksamheter som nyttjat vattnet som kraftkälla.

I mitten av 1700-talet lades ett mer seriöst förslag att anlägga kanal och slussar förbi forsarna, men inga markarbeten kom till stånd.

1824 påbörjades markarbeten i den gamla flodfåran och flera hundra meter av kanalen började anläggas. Men de ursprungliga ekonomiska kalkylerna grundades på bristfälligt underlag och äskandena om statliga anslag sattes medvetet för lågt för att inte avskräcka. Följaktligen hamnade projektet ganska snart i ekonomiska svårigheter.

Samtidigt började planer på järnvägsförbindelser norrut diskuteras. Näringslivet ville inte bilda det bolag som staten krävde för ett fortsatt engagemang i kanalen, vars huvudsakliga ekonomiska grundval då var godstransporter. Därmed avstannade arbetet och delar av kanalen fylldes igen.

Den kvarvarande övre kanaldelen användes från 1860-talet som timmerflottningsränna och som drivkälla för såg, kvarn och vadmalsstamp med hjälp av fördämningar.

Intresset för en kanal vid Gråda återuppväcktes på 1970-talet av Dala Kanal-sällskap, som en del av ett storskaligt projekt innefattande en farled för handelsfartyg från Siljan till Östersjön. Projektets enorma investeringsbehov och svåröverskådliga konsekvenser har gjort att intresset från statens sida har varit och alltjämt är svalt.

Den senaste fasen i kanalhistorien påbörjades 1993 då ett antal byggnadsingenjörer under vidareutbildning som examensarbete undersökte hur en farled skulle kunna se ut.

Analysen utgick från turism istället för godstrafik. Anläggningen dimensionerades småskaligt utifrån de turistbåtar som trafikerar Siljan.

Förstudien som nu pågår är resultatet av diskussioner under 1998 mellan båtintressenter i Siljansområdet och medlemmar av Gagnefs Intresseförening.

MICHAEL MARKLUND

Annons