Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debattören Magnus Callmyr vill ha mer nyanser och kunskap i narkotikadebatten

Narkotikadödligheten ökar och tonläget är högt hos de som diskuterar problemen.
– Många vill ha enkla svar på komplexa frågor, menar debattören Magnus Callmyr.

Annons

Här kan du ladda ner den nya DT-appen i Appstore för iPhone eller här i Google play om du har en telefon med Android.

Debattören Magnus Callmyr menar att svensk narkotikadebatt fortfarande lider av ideologiska låsningar – och det gäller hela åsiktsspektrat. Å ena sidan finns de som ropar "drogliberaler" åt alla som kritiserar den rådande politiken, å andra sida finns legaliseringsvännerna som ropar "moralister" och inte ser problematiken i en ökad tillgänglighet.

– Man kommer inte framåt. Samtalet finns inte på ett seriöst sätt, säger han.

Han har svårt att acceptera tesen att dödligheten beror på en restriktiv politik i sig, men samtidigt menar han att vissa element i den svenska nolltoleransen förhindrat åtgärder som skulle kunna minska dödstalen.

– Exempelvis utbyggnaden av LARO-programmen. Samtidigt berör dessa bara en liten del av alla som far illa.

– Vad det borde handla om är: Hur möjliggör vi för individer med problem att komma tillbaks till samhället? Det handlar mycket om att minska stigmatiseringen. Samhället har en stor okunskap om beroendeproblematik, som i förlängningen gör att dödligheten ser ut som den gör.

LÄS OCKSÅ: Allt fler dör av narkotika i Dalarna.

Han är helt för en avkriminalisering av eget bruk, däremot vill han inte se en legalisering av narkotika.

– Det är ett jätteproblem att de sakerna blandas ihop hela tiden. Man måste hela tiden förklara skillnaderna.

En legalisering innebär att tillverkning och försäljning blir lagligt och reglerat, en avkriminalisering innebär att det inte blir straffbart att vara narkotikapåverkad, vilket det har varit sedan 1988 i Sverige.

– En avkriminalisering skulle vara en inte försumbar faktor för motivationen att söka hjälp – om stigmat på det sättet skulle bli mindre. Efter 1988 blev det faktiskt värre – samhället markerade att det är så oönskat att vi till och med kriminaliserar individen. Det underlättar också att det sprids myter om att folk som söker hjälp blir lagförda.

LÄS OCKSÅ: Brukarföreningen hjälper andra drogberoende.

Han tycker att kunskapen om droger och beroende i allmänhet är låg, inte bara hos allmänheten utan även hos beslutsfattare och myndighetsrepresentanter och nämner skolinformationen som ett exempel. Där det fortfarande ofta skräckpropaganda som gäller, menar han.

– Forskningen visar att man snarare underblåser problemen än motverkar dem om man gör det på fel sätt.

LÄS OCKSÅ: Spice minskar men cannabis ökar.

Magnus Callmyr bor i Örebro, men sökte jobb på socialkontoret på Falu kommun för ett par år sedan.

– Där räckte det med att jag under intervjun sa att det faktiskt finns de som har en oproblematisk rekreationskonsumtion av cannabis för att stämplas som drogliberal.

Det blev inget jobb, fick han veta direkt. Han lade ingen värdering i påståendet, men menar att det säger sig självt att det förhåller sig så och att man tappar trovärdigheten om man inte erkänner det.

– Får man av socialen veta att det är "omöjligt" skapas en klyfta mellan samhället och den hjälpsökande. Det är inte bra för vad man brukar kalla behandlingsalliansen.

LÄS OCKSÅ: De startade Dalarnas brukarförening.

Mer läsning

Annons