Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Vaccination mot influensa och lunginflammation räddar liv och kan spara Dalarnas län miljontals kronor – varför vänta?

Annons

Förebyggande vård är bland det svåraste man kan ägna sig åt inom vården. Men vacciner är en åtgärd som är enkel att genomföra och som är mycket effektiv.

För snart två år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker (lunginflammation) ska ingå i ett första nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Sedan dess har förslaget legat på regeringens bord i väntan på beslut.

I landstinget i Dalarna skulle förslaget minska behovet av sjukhusvård och sjukskrivningar. Bara inom slutenvården i landstinget i Dalarnas län kostar behandling av lunginflammation drygt 77 miljoner per år.

Landstinget ligger också under rikssnittet och långt under Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer när det gäller influensavaccinering. I regeringsförklaringen 2014 utlovade regeringen insatser för att förbättra folkhälsan. Mandatperioden lider nu mot sitt slut och vi bör fråga oss: varför har så lite hänt?

Årligen dör hundratals, ibland tusentals, personer i Sverige direkt eller indirekt på grund av influensa och pneumokockinfektion. Lunginflammation, som ofta orsakas av pneumokocker, är den ledande orsaken till död orsakad av infektioner i Europa. Risken att dö av lunginflammation ökar avsevärt med stigande ålder.

Pneumokocksjukdom kan inte bara vara förödande för den enskilda patienten, utan innebär även en avsevärd börda för sjukvården och samhället på grund av den kostsamma vården.

Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar vore det därför kostnadseffektivt att införa ett särskilt program för pneumokockvaccination för riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska underliggande sjukdomar.

Med ett sådant nationellt vaccinationsprogram, likt det som idag framgångsrikt finns för barn, skulle vårdbehovet kunna minska avsevärt. Detta både genom att minska belastningen på akutmottagningar och minska antal vårdtillfällen. Dessutom skulle man frigöra vårdplatser och tid för vårdpersonal, samt minska antalet sjukskrivningar.

I väntan på ett beslut av regeringen är det dock lite olika hur dessa vacciner erbjuds riskgrupper ute i landet enligt Folkhälsomyndighetens icke bindande rekommendation.

Att vi ännu inte har ett regeringsbeslut om nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper resulterar därför i en ojämlik vård där särskilt utsatta grupper ibland inte blir vaccinerade. Detta drabbar särskilt de delar av Sverige där landstingen och kommunerna ännu inte tagit initiativ till att på bred front implementera Folkhälsomyndighetens rekommendation.

Faktum är att täckningsgraden för influensavaccination idag i riket ligger strax under 50 procent, och i landstinget i Dalarnas län är den 45 procent, vilket betyder man inte når upp till Världshälsoorganisationen WHO:s målsättning om 75 procent vaccinerade. Detta kan jämföras med det nationella barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden i riket är cirka 97 procent.

Ett införande av ett nationellt vaccinationsprogram för influensa och lunginflammation skulle innebära både bättre hälsa för många människor och minskade vårdkostnader för landstinget i Dalarnas län. Nu hoppas vi att regeringen tar chansen att prioritera förebyggande insatser och skapa jämlik vård för alla genom att besluta om att införa bred vaccination för riskgrupper.

Christoph Varenhorst, medicinsk direktör, Pfizer Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons